Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kooperativt företagande och social ekonomi.
FN:s internationella arbetsorganisation, ILO, hävdar i sin rekommendation 193 att företagsledare och personal som arbetar inom kooperativa företag på många sätt har det bättre än de som arbetar i andra företagsformer. Det är tydligt att många av de behov som människor har bäst löses av individer tillsammans.
Antalet ekonomiska föreningar växer relativt sett dubbelt så snabbt som aktiebolagen och de enskilda firmorna. Närmare bestämt med 47 procent under den senaste 10-årsperioden, jämfört med de enskilda firmornas 21 procent och aktiebolagens 23 procent.
Kooperativt nyföretagande har under den senaste femårsperioden etablerats inom 300 olika branscher. De snabbast växande branscherna nu är inom innovationer kring vindkraft, kulturellt entreprenörskap, upplevelseindustri och olika typer av småföretagssamverkan.
Det är under den senaste 10-årsperioden färre ekonomiska föreningar som lagt ned verksamheten jämfört med aktiebolagen och de enskilda företagen. Detta är positiva uppgifter för den nya kooperationen och företagandet inom den sociala ekonomin.
Det är viktigt att det kooperativa entreprenörskapet kan konkurrera på lika villkor som övrigt privat företagande. Idag missgynnas kooperativa företag och företag inom den sociala ekonomin eftersom inte tillräcklig hänsyn tas till deras karaktär och funktion.
Den kooperativa och den sociala ekonomins möjligheter till stärkt konkurrenskraft och ökad sysselsättning bör förstärkas. Fokus bör vara på en förstärkt forskning om kooperativens och den sociala ekonomins entreprenörskap och möjligheterna till ökad konkurrenskraft, ökad sysselsättning och utsatta gruppers möjligheter till arbete.
Det är också viktigt att initiativ tas för att kunskaperna ska öka och attityderna bli bättre när det gäller kooperativt företagande och företagande inom den sociala ekonomin, liksom att medverka till en väl fungerande kapitalförsörjning för branschen.