Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sociala företag och det stöd de behöver för att bygga upp egna organisationer.
För att nå målet om full sysselsättning behövs många olika insatser. För de människor som stått utanför arbetsmarknaden under en lång period, exempelvis på grund av psykiskt eller fysiskt funktionshinder, långtidssjukskrivning eller missbruksproblematik kan vägen tillbaka till ett arbete på arbetsmarknaden vara mycket lång. För dessa, och andra personer som av andra orsaker har stått utanför arbetsmarknaden under många år, kan en av vägarna tillbaka till arbetslivet gå genom arbete i ett socialt företag.
Sociala företag och socialt entreprenörskap utvecklas just nu i stora delar av världen för att skapa arbetstillfällen. Det är en form som har många förtjänster och en stor utvecklingspotential. Regeringen har tagit flera viktiga steg för att erkänna betydelsen av sociala företag och för att stödja uppkomsten av nya sociala företag. Näringsdepartementet arbetar exempelvis med en handlingsplan för att utveckla socialt företagandet, och regeringen har också avsatt särskilda medel för att öka kunskapen om de sociala företagen och deras roll i att stötta människor i utsatta situationer till ett aktivt arbetsliv. Detta visar tydligt att regeringen satsar på att stödja människor i utanförskap att utveckla företagande. Regeringen har därigenom tydligt markerat de sociala företagens betydelse för svensk arbetsmarknad.
Runt om i Sverige startas nu allt fler sociala företag, många gånger med stora ideella insatser, och behovet växer att kunna utveckla mer organiserade nätverk och plattformar för påverkansarbete, kompetensutveckling och samarbete. Idag finns i huvudsak en förening som organiserar sociala företag, Skoopi, Sociala arbetskooperativens intresseorganisation. Deras arbete bedrivs till stor del med ideella krafter men de har också olika projektmedel.
Den stora majoriteten som arbetar i de sociala arbetskooperativen är människor som stått utanför arbetsmarknaden under lång tid. De har ofta sociala hinder som gör det svårt att utan något kontinuerligt stöd klara uppgiften. Det är därför viktigt att de sociala företagen kan finna vägar till egenorganisering för att ge varandra stöd och för att nya företag ska startas. Eftersom de sociala arbetskooperativen ofta är företag med en svag ekonomi är det omöjligt att i en paraplyorganisation kunna finansiera alla de behov som finns av gemensamma tjänster. Medlemmarna har helt enkelt inte möjlighet att betala. Andra ideella organisationer som arbetar inom det sociala området eller med funktionshindrade har möjligheter att söka verksamhetsbidrag, vilket en organisation som exempelvis Skoopi inte har.
När nu en satsning görs på att utveckla socialt företagande behövs informations- och utbildningsinsatser till myndigheter, kommuner och intresseorganisationer, och de sociala företagens erfarenheter är efterfrågade. För att de sociala företagen ska kunna bidra behövs en stödstruktur och en långsiktighet från statens sida. De sociala företagen behöver stöd för att bygga upp egna organisationer. Detta bör ges regeringen till känna.