Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att värna fortsatt stöd för global frihandel.
Fri handel av varor och fritt utbyte av tjänster mellan länder är en fundamental princip för att motverka protektionism och isolering. Det senare leder förr eller senare till ökade spänningar mellan samhällen, som därför också kan vara en farlig grogrund för att på sikt utlösa reella konflikter och till och med krigstillstånd.
I goda ekonomiska tider har flertalet ledare i demokratiska samhällen inga större problem med att bejaka de positiva värden som frihandeln står för. Men vid sämre tider prövas de stora ordens lovsång för att upprätthålla denna viktiga princip i praktiken. I den allvarliga globala finanskris som vi just nu genomlider har följaktligen röster höjts för att åter skydda det inhemska näringslivet både med tullar och med andra konkurrensbegränsande hinder för ett fritt utbyte på lika villkor över landsgränser.
Sverige har i detta sammanhang en unik möjlighet som ordförandeland i EU under hösten 2009. Med rätt ambition kan vi vara pådrivande för att motverka de isolationistiska tendenserna som ibland gör sig gällande även inom EU i krisens spår. Men vi kan också agera proaktivt för att stödja återgången till en ökad frihandel mellan länder genom att ta initiativ till att de avstannade processer för frihandelsavtal som bland annat pågick inom den så kallade Doharundan snarast återupptas.
Att på så sätt arbeta med hög aktivitet på den internationella politiska arenan nu när vi leder EU kan komma att bli en välkommen garant för mer och inte mindre handel mellan länder. De som gynnas mest av en sådan politik är de fattigaste länderna som annars har minst chans att hävda sig när rikare länder väljer att sluta sina gränser med för dem orimliga skyddstullar och andra handelsbegränsande åtgärder. En aktiv politik för mer frihandel är därför en aktiv politik mot fattigdom. Jag vill att riksdagen genom att bifalla denna motion ger regeringen det tillkänna.