Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett uppdrag till Energimyndigheten om att utreda hur ett mål för solenergi i Sverige kan nås.
Så här långt har det visat sig att de prognoser för takten i klimatförändringar som FN:s klimatpanel IPCC levererat har överträffats av verkligheten. Förändringarna både i Arktis och i Antarktis liksom specifikt på Grönland går betydligt snabbare än vad forskarna ansett möjligt. Problemen kring klimatfrågan är väl kända, så jag tar inte upp utrymme med att beskriva dessa i denna motion.
Sverige har ambitiöst arbetat med att utveckla såväl bioenergi som vindkraft som komplement till vår gamla vattenkraft för att göra oss oberoende av fossil energi. Enligt uppgift pågår även ett arbete inom analysenheten på Energimyndigheten med att ta fram mål för solenergi. Dessa ska presenteras i en rapport till EU i juni 2010. Ett sådant mål bör självklart vara realistiskt både i förhållande till våra möjligheter ekonomiskt och tekniskt och även i förhållande till de behov som klimatförändringarna ställer. Att nå en årsproduktion av 12 TWh solvärme och 12 TWh solel fram till 2030 borde vara möjligt.
Det globala uppdraget är att minska användningen av fossil energi samt att växla över till långsiktigt hållbara energilösningar. Sverige har goda förutsättningar för vattenkraft och en redan väl utbyggd vattenkraft. Vi har även en mycket stor resurs i form av bioenergi som kan växa betydligt. Våra förutsättningar för vindkraft är mycket goda, och våra långa kustremsor erbjuder många möjligheter att utveckla vågkraft.
Alla länder på jorden har inte så goda förutsättningar som vi har. Man skulle kanske kunna påstå att Sverige är ett av de mest lyckligt lottade länderna när det gäller såväl de beräknade negativa konsekvenserna av ett ändrat klimat som förutsättningar att ställa om. Vi kan därför inte enbart se till våra egna behov utan vi måste räkna med att exempelvis våra bioenergiresurser, i ett globalt perspektiv, mycket väl kan komma att behövas för andra syften än energi. Att använda många olika och väl spridda tekniska lösningar är även ur ett sårbarhetsperspektiv att föredra i förhållande till ett beroende av få stora anläggningar.
Solenergi kommer därför att i ett globalt perspektiv bli en allt viktigare energiteknik. Sverige är teknikledande på solenergiområdet och kan så förbli om vi skapar en stabil hemmamarknad. Tyvärr har svensk teknikutveckling oftast inneburit produktion i andra länder, men det kan vi ändra på. Med rätt prioriteringar kan vi skapa väldigt många arbetstillfällen i Sverige med en stark solenergiindustri.
Det räcker inte med att regeringen med stöd från Energimyndigheten tar fram mål för solenergi. Det är även nödvändigt att Energimyndighetens uppdrag utvidgas till att omfatta frågan om hur vi ska komma fram till målet. Vilka styrmedel erfordras såväl i form av lagar och ekonomiska incitament? Vad måste staten göra för att vi ska nå 12 TWh solvärme och lika mycket solel i Sverige 2030?
Kanske ska ambitionsnivån vara en annan, och eventuellt kan det vara bra för den politiska debatten om verktyg redovisas för att nå två alternativa nivåer och kanske en nollnivå där inga åtgärder vidtas för att påverka utvecklingen av solenergi. Det är alltid en styrka om en utredning kan visa att det finns mer än ett val för politiken.
Riksdagen bör alltså ge regeringen i uppdrag att ta fram underlag för hur en snabb utveckling av solenergi kan stödjas i linje med vad som ovan har skissats.