Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att producenterna av genmodifierade organismer (GMO) ska ges ansvar för eventuella skador och merkostnader för andra aktörer som följer av användning av deras produkter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bättre samexistensregler behövs som kan garantera odlare som inte vill ha inblandning av GMO i sina grödor ett tryggt säkerhetsavstånd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att någon form av odlingslicens som ställer krav på relevant kunskap hos odlare av GMO behöver utvecklas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alla produkter med inblandning av genmodifierade grödor, inklusive kött från djur som ätit GMO-foder, måste märkas tydligt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en statlig ersättningsfond för GMO-skador bör utredas.
Miljöpartiet de gröna säger nej till de genmodifierade organismer (GMO) som finns på marknaden idag. Ingen av de aktuella GMO-grödorna i Sverige besitter egenskaper som vi inte kan klara oss utan. Vi anser att den enklaste lösningen därför är att i dagsläget inte godkänna de grödor som är aktuella för odling.
Dock förekommer det försöksodlingar runt om landet. Kommersiell odling kan bli verklighet i Sverige inom kort. De genmodifierade organismer som godkänns för kommersiell odling inom EU är enligt EU-lag också tillåtna att odla i Sverige. Miljöpartiet anser att regelverk och ansvarsfrågor kring odling av GMO inte är tillräckligt långtgående för att klara ansvarsfrågor vid eventuella skador utan behöver utredas vidare. Bland annat behöver samexistensreglerna i Sverige och EU revideras utifrån vad som behövs för att värna den produktion som inte vill ha inblandning av GMO, inte minst den ekologiska produktionen.
Introduktionen av kommersiell odling av genmodifierade grödor knackar på dörren runt om i Europa. Sveriges regering har valt att aktivt driva på och tvinga länder inom EU att tillåta grödor baserade på GMO mot deras vilja.
I debatten vill regeringen reducera diskussionen om genmodifierade organismer till att det enbart handlar om en teknik, som vilken annan teknik som helst. Men till skillnad från vanlig teknik så är det biologiska organismer som kommer ut av genmodifieringen. Och dessa ingår i biologiska och ekologiska system. Riskerna med grödor som har förändrats för att klara av vissa bekämpningsmedel, grödor som själva tillverkar gift eller grödor som är genmodifierade med nya och ”designade” egenskaper vet vi väldigt lite om. Det är inte klarlagt hur de i längden kan bli till nytta eller till skada för människan och för andra levande varelser eller ekosystem. Det finns i Sverige inte någon efterfrågan på genmodifierade grödor från vare sig producenter eller konsumenter. Intresset finns istället främst hos de företag som är med och utvecklar grödor baserade på GMO.
Spridning av införda transgener till vilda närbesläktade arter kan medföra att växter som är toleranta mot bekämpningsmedel kan tränga ut naturligt förekommande arter.
I dag skräddarsys grödor för att samverka med vissa bekämpningsmedel, vilket är en del i ett försäljningssystem som leder till ökat beroende av kemikalier och ökad kontroll över jordbrukssystemen av multinationella företag. Ökad användning av GM-grödor riskerar att medföra resistens mot gifter hos såväl skadedjur som växter. Det är också uppenbart att ekosystemen kan påverkas negativt av introduktion av genmodifierade organismer. Nyligen har det exempelvis påvisats att mängden mykhorrhiza, symbios mellan växter och svampar, minskar kraftigt vid odling av viss GM-majs.
Idag pågår ett flertal försöksodlingar med genmodifierade grödor runt om i landet. Denna odling ställer krav på att ett starkt regelverk kring odling av genmodifierade grödor tas fram. I dagens bristfälliga regelverk är ansvaret mycket oklart om miljö och hälsa skadas liksom om grödorna sprids utanför fälten. Även möjligheterna att få rättvis ersättning för den som drabbas av skadorna behöver stärkas.
Ingen av de aktuella GM-grödorna i Sverige besitter egenskaper som vi inte kan klara oss utan. Den enklaste lösningen är därför att i dagsläget inte godkänna de grödor som i dag är aktuella för odling. Vi behöver också ett starkare regelverk kring GMO som skapar trygghet för såväl odlare som konsumenter.
Bättre samexistensregler behövs som kan garantera odlare som inte vill ha inblandning av GMO i sina grödor ett tryggt säkerhetsavstånd. De regler som hittills är framtagna för Sveriges räkning har fått stark kritik och ställer krav på alldeles för korta skyddsavstånd.
För att minska risken för spridning och miljöskador behöver det säkerställas att den som tänker odla GMO-grödor har tillräcklig kunskap om grödornas egenskaper och vilka regler och vilket ansvar som råder. Någon form av odlingslicens med behörighet behöver därför utvecklas och den som ska odla genetiskt modifierade grödor måste erhålla en sådan licens.
Det behövs också en tydlig märkning av all GMO-inblandning i såväl konsumentprodukter som foder. Även kött där djuren ätit foder med GMO-innehåll måste märkas för att konsumenterna ska kunna göra ett medvetet val. Det är viktigt att märkningsplikten inte kan tolkas godtyckligt. Grundprincipen i EU-lagstiftningen (EG 1829/2003 Art 12) är att all inblandning av GMO-material i princip är märkningspliktig. Denna princip bör få fullt genomslag och inte undvikas med tröskelvärden eller liknande.
Regeringen beslutade i april 2006 utreda frågan om behovet av särskilda skadeståndsregler avseende ekonomisk skada till följd av spridning av genetiskt modifierade organismer till andra som odlar jordbruks- eller trädgårdsprodukter som inte är genetiskt modifierade.
Den skada som kan uppkomma på grund av GMO-inblandning kan bero på att försäljningspriset sänks för ett parti som är GMO-smittat, att märkning och provtagningar ökar kostnaderna samt de merkostnader i flera led som kan bli följden.
Flera olika skadeståndslösningar diskuterades i utredningen, men den enda av de diskuterade lösningarna som uppfyllde utredningsdirektivens krav på heltäckande skydd var en statlig ersättningsfond efter dansk modell. Som utredningen konstaterar erbjuder den en snabb och effektiv hantering, undviker att skapa konflikter mellan grannar och eliminerar behovet av långdragna och kostsamma domstolsprocesser. Vi anser därför att frågan om en ersättningsfond behöver utredas vidare.
Vi anser dock att det yttersta ansvaret bör ligga hos dem som skapar de modifierade generna.
Miljöpartiet anser därför att det är producenterna av genmodifierade produkter som bör svara för eventuella merkostnader för andra aktörer som följer av GMO-produktion.