Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda mindre industriell slakt av fjäderfän.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över transport och uppfödning av slaktkycklingar i förhållande till djurskyddslagen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändringar i djurskyddslagen.
Sverige har världens strängaste djurskyddslag på papperet, men den tillämpas sämre i praktiken. Framför allt strider djurhanteringen inom det svenska lantbruket ofta mot den svenska djurskyddslagens portalparagrafer (2 §): ”att djuren inte ska utsättas för onödigt lidande” och ”att djuren ska kunna leva ett arttypiskt beteende” (4 §). Uppfödning, slakt och allmän djurhantering liknar ofta industriell produktion snarare än hantering av levande och kännande varelser. Detta görs trots att djurskyddslagens 13 § (SFS 1988:534) skriver att när djur förs till slakt och när de slaktas, ska de skonas från onödigt obehag och lidande. Både transport och uppfödning av slaktkycklingar borde omfattas av djurskyddslagen fullt ut, och regeringen bör se över hur detta ska kunna genomföras. Det borde också vara förbjudet att föda upp djur som genom avel gjorts sjuka. Likaså bör djurskyddslagens 4 § om djurs rätt till naturligt beteende genomföras för slaktkycklingar.
Djuren lever i en ohälsosam miljö utan möjlighet att bete sig naturligt. Djuren inom dagens lantbruk har alltmer blivit produktionsbrickor i ett spel som går ut på att de ska producera mer. De ska växa snabbare, bli större eller lägga fler ägg. Sjukdomskurvorna stiger parallellt med produktionskurvorna. Aveln skapar bieffekter, allt för att få fram snabbare resultat. Inte minst fjäderfän, som kycklingar och höns, har drabbats av produktionshysterin. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) presenterade en veterinärstudie 2003 som visade att en stor del av slaktkycklingarna hade rörelseoförmåga (bendefekter). Detta torde klart strida mot djurskyddslagen.
Kycklingindustrin ökar för varje år. Broilerindustrin i Sverige är omfattande och omkring 65 miljoner kycklingar dödas varje år. Kycklingarna avlas, matas och göds för att bli mat. Dagens broilerkycklingar beräknas växa dubbelt så snabbt som för 30–40 år sedan. Den snabba aveln av slaktkyckling är vår tids största djurskyddsproblem, anser ordföranden i EU:s vetenskapliga kommitté. Bendefekter, trånga anläggningar med tiotusentals kycklingar och maskinell automatisk slakt där djuren ofta skadas eller är levande när de krokas upp, är vardag. En utredning bör tillsättas för att främja mindre industriell slakt av fjäderfän. Broilerproduktionen måste bort.