Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i kommande revideringar av miljöbalken bättre beakta behovet av undanröjande av odlingshinder.
Uppfattningen att den biologiska mångfalden är viktig att värna har en stark förankring i det svenska samhället. Det samma gäller värnandet av kulturhistoriskt värdefulla element i landskapet. Därtill vill vi ha ett öppet landskap och en levande landsbygd med livskraftiga företag i den gröna sektorn. I många fall går detta att kombinera, i andra fall blir målkonflikterna mycket tydliga. Det finns i dag många lantbrukare som kämpar med arronderingar som har sin grund i lagaskiftet. Detta samtidigt som man konkurrerar på en allt mera global marknad. Jag anser att det måste vara möjligt att förbättra arronderingen t.ex. genom att ta bort öppna diken och stenmurar. Detta kan självklart påverka den biologiska mångfalden, men vi tappar idag produktion, vilket i sin tur leder till att åkermark tas ur bruk och därmed förbuskas eller beskogas. Detta leder både till att vi förlorar öppet landskap och biologisk mångfald. Det enda som finns kvar är stenmuren.