Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om märkning av socker i produkter.
Medan de svenska hushållen använder allt mindre socker har livsmedelsindustrin blivit den nya storkonsumenten. Den totala sockerförbrukningen håller sig på en stabil nivå, men numera får vi konsumenter i oss 80 procent av sockret via hel- och halvfabrikat.
Innehållsförteckningarna visar ett tydligt mönster: socker, farinsocker, fruktos, druvsocker och sackaros. Det spelar ingen roll om det handlar om köttbullar, kasslergryta, konserverad majs, pilsnerkorv, leverpastej, skivad skinka, kalkon eller kattmat – sockret tycks finnas överallt. Det finns till exempel en uppsjö olika sorter av frukostflingor, men ofta inte ett enda alternativ som är osötat.
Problemet är att flingor ofta kombineras med fruktyoghurt som även den sötas med socker, något som syns på energimängden. Medan en portion naturell yoghurt har ett energivärde på 355 kJ så är motsvarande siffra för fruktyoghurten 622 kJ.
Socker i alltför stora mängder är hälsovådligt. Därför krävs en seriös livsstilsdebatt och en snabb förändring. Annars kommer den redan hårt ansträngda sjukvården att belastas till bristningsgränsen. Övervikten i västvärlden har under de senaste 50 åren ökat med 400 procent och diabetes mellitus typ 2, åldersdiabetes, drabbar i dag barn redan i förskoleåldern.
Därför är det av stor vikt att konsumenterna ser vilka produkter som innehåller mycket socker genom tydlig märkning. Den europeiska konsumentorganisationen BEUC har föreslagit att livsmedel märks med ett varningssystem – hämtat från trafiksignalsystemet – med grönt, gult eller rött för exempelvis fettinnehållet och sockermängden. Detta förslag kan vara ett bra sätt att varna för alltför mycket socker i våra livsmedel.
Regeringen bör därför ta initiativ till att utreda ett effektivt och tydligt märknings- och varningssystem för socker i livsmedelsprodukter.