Riksdagen tillkännager för regeringen sin mening vad som anförs i motionen om att förbättra tillämpningen av den EU-gemensamma livsmedelslagstiftningen i syfte att minska byråkratin, säkra livsmedelskvaliteten och öka lönsamheten för mindre producenter.
Det finns idag en ökande skara av små livsmedelsföretag i våra glesbygder. Dessa drivs av besjälade entreprenörer med mycket varierande bakgrund. De flesta vill tillföra den svenska matmarknaden en ökad kvalitet med regionalt eller lokalt ursprung. Regeringens målsättning om att göra Sverige till ett matland av europeisk klass har som idé tagits emot positivt bland dessa.
Samtidigt som de etablerade livsmedelskedjorna gör ökade vinster i lågkonjunktur har de små livsmedelsproducenterna lönsamhetsproblem. Konsumenterna ger i mindre grad avkall på sin livsmedelskonsumtion samtidigt som råvarupriserna har fallit markant.
En väsentlig förklaring till att lönsamheten upplevs som dålig bland de små livsmedelsproducenterna är den strikta tillämpningen av gemenskapens livsmedelslagstiftning. Tillämpningen gör ingen skillnad på stor och liten och samma antal kontroller och fasta avgifter tas ut av den lille som av den större.
I jämförelse med andra europeiska länder, Österrike och Tyskland, har tillämpningen anpassats på ett pragmatiskt sätt utan att ge avkall på slutproduktens hygieniska och livsmedelstekniska kvalitet. Man tillämpar såväl självkontroll som använder sig av ett riskbaserat synsätt.
För att Sveriges skall lyckas bli ett matland av europeiska mått med livskraftiga lokala mindre producenter på landsbygden måste också tillämpningen av livsmedelslagstiftningen anpassas till våra konkurrentländer.