Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör presentera en sammanhållen nationell klimatplan med pådrivande styrinstrument för samtliga klimatpåverkande samhällssektorer.
Klimathotet – de pågående och accelererande klimatförändringarna till följd av framför allt industriländernas långvariga växthusgasutsläpp – är vår tids största globala politiska utmaning. Sanden i timglaset för kraftfulla och nödvändiga åtgärder håller på att rinna ut. Den stora majoriteten av klimatforskarna (FN:s klimatpanel IPCC) är överens om att senast 2015 måste de globala utsläppen av växthusgaser börja minska. Senast 2020 bör vi se tydliga resultat om det ska vara möjligt att någorlunda säkert nå det mål som världens länder i de internationella klimatförhandlingarna enats om – att hejda den globala uppvärmningen vid plus två grader i förhållande till förindustriell nivå. Annars skenar klimatförändringarna iväg.
Det krävs en rad kraftfulla politiska beslut på såväl nationell som global nivå för att klara denna utmaning. För att ha en maximal trovärdighet och pådrivande roll i de globala klimatförhandlingarna krävs att Sverige är ett föredöme på klimatområdet även på hemmaplan. Sverige tenderar idag tyvärr att vara ett land bland andra. Den svenska borgerliga regeringen har förvisso gjort en del klimatpolitiska insatser på hemmaplan. Men mycket mera kan och måste göras här hemma om Sverige med bevarad trovärdighet ska kunna agera aktivt pådrivande på det globala planet.
Regeringen måste förse sin nationella klimat- och energiplan med konkreta och tydliga åtgärder på alla områden och på alla nivåer. Regeringen måste skärpa klimatmålet i sin klimat- och energipolitik till 40 procents minskade koldioxidutsläpp till 2020 jämfört med 1990 års nivå på hemmaplan.
Klimatomställningen måste prioriteras på alla politiska nivåer, i näringslivet och hos hushållen. Kommunerna har ett stort ansvar för klimatfrågan genom trafikplanering, bostadsbyggande, satsningar på kollektivtrafik och uppvärmning av fastigheter.
Marknaden ensam klarar inte att hantera klimatomställningen. Därför krävs tydliga styrinstrument och kraftfulla investeringar. Medvetna investeringar i gröna jobb, ny miljövänlig teknik och forskning gynnar den svenska ekonomin, tillväxten, exporten och sysselsättningen.
Den borgerliga regeringen har avvecklat de framgångsrika och effektiva klimatinvesteringsprogrammen (Klimp) som den förra s-regeringen införde. Det statliga Klimpstödet för klimatsmarta investeringar i kommuner och företag bidrog till att tydligt minska koldioxidutsläppen i Sverige. Klimatinvesteringsprogrammen bör därför återinföras.
Regeringens klimat- och energipolitiska plan, som presenterades i mars 2009, utelämnar också i det närmaste flera viktiga sektorers påverkan på klimatet, som t.ex. jordbruket, skogsbruket, hushållen och transporter med annat än personbilar. Därför måste regeringen presentera en sammanhållen nationell klimatplan med pådrivande styrinstrument för samtliga klimatpåverkande samhällssektorer. Samtliga kommuner bör också utarbeta sammanhållna kommunala klimatplaner.