Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om produktreglering av snus.
Sverige har en miljon personer som snusar varje dag. Det 200-åriga bruket av snus har grundat en världsledande snusindustri som dock är helt oreglerad. Konsumenten är därmed nära nog uteslutande utlämnad åt industrins egen information om innehåll, beståndsdelar osv. för att få en uppfattning av vad användning av snus innebär och vilken påverkan det har på kroppen. Det är betydande skillnader på den information som olika leverantörer lämnar åt konsumenten, och ingen redovisning krävs kring vilka åtaganden som producenten iakttar för att nå utfästelser gjord i konsumentinformationen.
För att branschen ska fortsätta utvecklas som en del av en stark näringslivssektor bör dess näringspolitiska förutsättningar balanseras mot ett uppenbart konsumentintresse av att användare av snus vet vad det innehåller och att konsumentinformationen är faktabaserad, balanserad och konkurrensneutral.
En produktreglering är inte avsedd att förbjuda snus eller ens likrikta de produkter som utvecklas genom konsumenternas efterfrågan. Avsikten är att etablera konkurrensneutrala villkor i kombination med saklig konsumentinformation. Snarare kan en balanserad produktreglering ge ökad stabilitet åt en snabbt växande del av livsmedelsindustrin, utan risk för att nyföretagande eller expansion av befintlig verksamhet sker på bekostnad av omsorgen om konsumenterna.
Råvara, ingredienser och beståndsdelar bör kringgärdas av ett yttre ramverk och halter av oönskade ämnen, och gränsvärden för potentiellt skadliga bör vara reglerade där minimigränser satta av övervakande myndigheter inte får lova att överskridas.
De ämnen och beståndsdelar som ska vara tillåtna ska vara förenliga med övrig livsmedelslagstiftning och oönskade ämnen ska möta tillåtna gränsvärden för övriga odlade grödor och livsmedel. Produktregleringen av svenskt snus bör bygga på avsikten att särskilja rökfri tobak från röktobak genom att reglera snuset utifrån produktens egenskaper och vetenskapligt etablerad riskbild.
Att rökfri tobak av svensk modell är mindre skadlig än cigaretter är inte kontroversiellt; till och med WHO har förtydligat skillnaden mellan tobakskategorierna. Dock råder det många missförstånd inom EU kring vad som är muntobak och vad som är svenskt snus. Det förekommer idag fullt tillåtna varianter av fermenterad muntobak inom EU med nivåer av skadliga ämnen på upp till tusen gånger högre än vad svenskt pastöriserat snus mäts till idag. Dessa nivåer förekommer främst i asiatiska och afrikanska muntobaksprodukter i kombination av ingredienser som betelnötter.
Sverige bör verka för att EU arbetar fram en lagstiftning som tar sin utgångspunkt i den standard som i motionen föreslås, dvs. med bas i tillåtna livsmedel, smaksättningar och ingredienser som utsträcks till att omfatta all rökfri tobak som ska få säljas inom EU. De ytterst skadliga varianterna av muntobak kan därmed anses legitima att förbjuda samtidigt som det nära nog harmlösa svenska snuset – åtminstone i jämförelse med cigaretterna – blir en tillåten och reglerad handelsvara. Detta krav på EU-reglering av rökfritobak bör drivas parallellt med avvecklandet av exportförbudet av svenskt snus.
En svensk produktreglering skulle etablera en konkurrensneutral branschstandard som tar sikte på att ställa upp garantier om innehåll och sakligt informera konsumenten om riskbilden med att snusa. Produktregleringen bör vara så utformad att den tar hänsyn till snusets relativt den i Sverige och EU redan tillåtna och reglerade cigarettens kända hälsopåverkan.