Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att landsbygdsstödet betalas snabbare och i god tid till lantbrukare och andra ansökande.
Den 1 januari 2007 inleddes ett nytt landsbygdsprogram för stöd och ersättningar till landsbygden. Programmet ska främja tillväxt, konkurrenskraft, företagande och sysselsättning, och har dessutom höga ambitioner för miljön. Lokalt engagemang i landsbygdens utveckling ska också uppmuntras. Allt detta ska återspeglas i de stödformer som ingår i programmet.
Landsbygdsprogrammet vänder sig till alla som vill ägna sig åt landsbygdsutveckling eller näringsverksamhet på landsbygden. De flesta stödformerna vänder sig till jordbrukare. Men en del åtgärder är till för småföretagare, skogsägare, ideella föreningar eller andra aktörer på landsbygden. Programmet syftar till att landsbygden ska utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt.
Landsbygdsprogrammet pekar ut följande områden som prioriterade:
Mervärden. Ekomat och lokal produktion ska öka företagandet på landsbygden.
Nya varor och tjänster. Exempelvis biobränsle och turism bör kunna utvecklas.
Utbildning. Bland annat ska företagare på landsbygden på ett enklare sätt få del av resultat från forskning och utveckling.
Mångfald. Unga, kvinnor och personer med utländsk bakgrund ska i större utsträckning delta i jord- och skogsbruket.
Hållbarhet. Programmet ska bidra till att de av riksdagen beslutade 16 miljökvalitetsmålen uppnås och till en hållbar samhällsutveckling i stort.
Det är EU som anger inriktningen för landsbygdspolitiken. Det sker i sjuåriga program, som slår fast de övergripande målen för hela EU. Medlemsländerna har dock stora möjligheter att välja de enskilda stödformer som passar dem bäst och har också relativt fria händer när det gäller att utforma detaljerna i reglerna.
Sverige har valt att satsa mest på olika miljöersättningar – 75 procent av den totala budgeten för landsbygdsprogrammet går till miljöåtgärder av olika slag. Återstående 25 procent ska användas för att gynna företagande, konkurrenskraft, diversifiering och livskvalitet på landsbygden.
Erfarenheterna av landsbygdsprogrammens ekonomiska stöd för landsbygdens utveckling är goda. Ett problem för många som ansökt om stöd för sina projekt är emellertid att handläggningen av ansökningarna och därmed utbetalningen av medlen drar ut på tiden. Det innebär stor osäkerhet för dem som ansökt om medel ur landsbygdsprogrammen. De vågar inte dra igång sina projekt och tidsbundna projekt försenas på ett olyckligt sätt.
Därför bör regeringen ta initiativ till att landsbygdsstödet betalas ut snabbare och i god tid till lantbrukare och andra ansökare.