Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla landsbygden.
Jordbrukslandskapet, som idag utgör cirka 10 procent av Sveriges yta, har genomgått stora förändringar under de senaste hundra åren. Från småskaliga lantbruk med naturbetesmarker har jordbruket nu omvandlats till storskaliga jordbruksföretag med få grödor och brukningsformer.
Det har medfört att framför allt jordbrukslandskapets allra artrikaste naturtyper – ängs- och hagmarker – kraftigt minskat. Det har i sin tur fått till följd att många arter som tidigare varit vanliga i det öppna landskapet minskar eller rent av är på väg att försvinna.
Bland de rödlistade arterna finns både däggdjur, fåglar, fjärilar, andra insekter, kärlväxter, lavar och svampar.
Att bevara den biologiska mångfalden av djur, växter och vårt öppna landskap är numera en av naturvårdens viktigaste uppgifter. Det är av avgörande betydelse för att vi ska nå våra av riksdagen beslutade 16 miljökvalitetsmål, bland annat ”Ett rikt odlingslandskap” och ”Ett rikt växt- och djurliv”.
Naturbetesmarkerna är jordbrukslandskapets äldsta markslag. Betesmarkerna myllrar av insekter som fjärilar, gräshoppor, skalbaggar och mängder av kärlväxter.
För att rädda de viktigaste naturbetesmarkerna krävs ett genomarbetat och målinriktat landsbygdsutvecklingsprogram som bygger på basnäringen jordbruk. Ett sådant landsbygdsutvecklingsprogram bör innehålla strategier för att skapa förutsättningar för långsiktigt och bärkraftigt jordbruk och ett uthålligt nyttjande av naturbetesmarker, att skapa hållbar landskapsutveckling med modellprojekt i skärgård, fjäll och skogsbygd och att bevara, restaurera och utveckla de biologiska och kulturhistoriska värdena.
Regeringen bör därför ta initiativ till ett sådant genomarbetat, långsiktigt och strategiskt landsbygdsutvecklingsprogram i syfte att skapa en levande och hållbar landsbygd i Sverige.