Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över Livsmedelsverkets uppdrag vad gäller kostråd.
De kostråd som ges av Livsmedelsverket har under senaste åren ifrågasatts från många håll. Ett exempel är debatten kring de positiva resultat som uppnåtts med kolhydratfattig och fettrik kost (LCHF) mot diabetes typ 2 och fetma. Socialstyrelsen har godkänt detta som ett behandlingsalternativ. Det märkliga blir då att LCHF-kost enligt Livsmedelsverket inte kan rekommenderas till friska personer. Det måste utredas varför man först måste bli sjuk innan man går över till kost som motverkar sjukdomen.
En av huvudpunkterna i Livsmedelsverkets kostråd är att minska ner intaget av mättat fett så mycket som möjligt. I Dagens Medicin i april 2009 ifrågasätter tolv forskare och läkare starkt vilken vetenskaplig grund som rådet att undvika mättat fett vilar på och man ifrågasätter om Livsmedelsverket verkligen ska ge kostråd till allmänheten.
När man från Livsmedelsverket svarar i Dagens Medicin mer än månad senare ges inget entydigt svar på den specifika frågan om just mättat fett. Detta är ett utdrag från Livsmedelsverkets hemsida under rubriken Kostråd – Barn:
Ett undantag från rekommendationen om nyckelhålsmärkt mat gäller bordsmargarin. Till barn i förskoleåldern rekommenderar Livsmedelsverket sorter med minst 70 procent fett, men med högst en tredjedel mättat fett. Läs på förpackningen. Om övriga familjen använder lättmargarin går det bra att bre på ett tjockare lager eller tillsätta lite extra fett i maten, till exempel flytande margarin eller rapsolja, till de minsta barnen (se frågor och svar om mat för småbarn i länken till höger).
Var och en som läser ett sådant råd måste ändå fråga sig om lättmargarin, som är framställt genom en industriell process med ett stort antal tillsatser, rimligen kan vara nyttigare än smör och Bregott (smör plus rapsolja)?
I den kommande skollagen kommer det med stor sannolikhet finnas inskrivet att skolmaten ska vara näringsriktig. Det ställer krav på att man vet vad som menas med detta. Skulle dagens kostråd från Livsmedelsverket följas, skulle de skolor som idag serverar mellanmjölk och Bregott behöva byta ut detta mot lättmjölk och lättmargarin och då är det oroande att den vetenskapliga grunden för detta inte är entydig. Det finns också ett stort antal föräldrar som faktiskt inte vill att deras barn ska äta industriellt processade produkter med tillhörande tillsatser.
Sammantaget bör enligt min mening Livsmedelsverkets uppdrag att ge kostråd till allmänheten ses över.