Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen tar initiativ till en lagstiftning som reglerar användningen av transfetter i matvaror.
Sverige bör vara mer pådrivande i arbetet med EU:s samordnade kemikalielagstiftning. Vi konsumenter får i oss mycket gift och giftet får en vidarespridning ut i vatten och mark. Det saknas kunskap om hälsoeffekter och miljöeffekterna av alla de kemikalier som i dag finns i maten på den europeiska marknaden. Vi måste få en hårdare myndighetskontroll i Sverige och Europa av kemikalier i maten.
Ökat intag av transfetter kan öka risken för tumörer i tjocktarmen med 86 procent. Det visar en amerikansk studie presenterad i American Journal of Epidemiology. Studien har följt 622 amerikaner som genomgått tjocktarmsundersökningar vid North Carolinas universitetssjukhus under perioden 2001–2002. Bland personerna med högst intag av transfetter kunde forskarna se en signifikant, 86-procentig, ökning av risken för koloncancer, cancer i tjocktarmen.
Transfetter i livsmedel bidrar till att försämra människors fysiska hälsa. Genom att de höjer människors ”dåliga kolesterol” så ökar de frekvensen av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, allergier, astma och bröst- och prostatacancer. Transfetterna har därmed blivit ett av livsmedelsindustrins svarta får.
I livsmedlens innehållsdeklarationer brukar s.k. transfetter anges som ”härdat fett” eller ”delvis härdat fett”. Dessa fetter framställs i processer där härdning är den teknik som används. Med hjälp av värme, vätgas och nickel som katalysatorer omvandlas omättade fetter till mättade fetter.
Höga halter av transfetter finns bl.a. i pommes frites, färdigmat som pajer och piroger, snacks, godis, glass, ostbågar, pulvermos, tacokryddor, pulversåser och pizzamixer. Produkter som anges ha en lång hållbarhetstid och smakstabilitet innehåller för det mesta höga halter av transfetter.
I Sverige genomförs en del arbete för att minska transfetterna i livsmedel. Det handlar bl.a. om översyner av villkoren för nyckelhålsmärkning av livsmedel. Livsmedelsverket genomför ett projekt där man kartlägger transfettsyror. Syftet är att följa upp de insatser som industrin gör för att minska innehållet av transfetter. Huvudlinjen för att minska andelen transfetter tycks vara att livsmedelsindustrin ska sanera sig själv.
Men detta arbete har hittills inte gett tillräckliga resultat. Däremot har man i Danmark infört regler som gör att det inte är tillåtet med mer än 2 procent transfett i livsmedel. Detta är ett exempel på en verksam och fungerande åtgärd som även kan genomföras i Sverige. I likhet med i Danmark måste en lagstiftning som reglerar användningen av transfetter i olika matvaror som säljs i handeln införas i Sverige.