Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett samlat ansvar för stillbildsfotografin i Sverige.
Trots sin långa historia, sin breda användning och sin fantastiska utveckling har inte fotokonsten en självklar placering inom kulturpolitiken i Sverige. Situationen är splittrad och det leder till att ingen tar ett särskilt ansvar för den konst som under så lång tid skildrat både det politiska, privata, kommersiella och kriminella i vår värld.
När ingen tar en helhetssyn, blir det oftast ingen syn alls. Det leder till att vi inte får en samlad insats när det gäller vare sig kunskapsuppbyggnad eller forskning.
Frågan om ett museum har varit en central fråga sedan 1897. Moderna museet har idag det övergripande ansvaret för den fotografiska bilden i Sverige. Det ansvaret bör stå för mer än enbart fotokonsten även om museets samlingar rymmer runt 100 000 fotografier från 1840-talet och framåt.
I våra grannländer har man på olika sätt löst ansvarsproblemen och skapat sig en arbetsmodell – vilket vi saknar helt i Sverige. Trots de samtal som fördes inom museikoordinatorns mandat har inga förslag landat i kulturutredningen.
Även i kulturpropositionen Tid för kultur (2009/10:3) är det tomt på funderingar kring fotografins framtid. Där nämns bara i ett minimalt stycke att man haft två träffar som ministern menar ”kan utgöra grund för fortsatta initiativ”.
Det är naturligtvis alldeles otillfredsställande. Det är hög tid att gå från ord till handling i denna fråga. När det nu görs en organisationsöversyn inom kulturområdet bör även fotokonsten få en rättmätig placering. Först då kan vi ta till vara den kompetens och utvecklingspotential som finns inom stillbildsfotografin i Sverige.