Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Kulturrådet i uppdrag att utreda hur jazzens ställning konkret kan förbättras för att stärka jazzens svaga institutionella strukturer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den särskilda utredare som får i uppdrag att utforma riktlinjerna för en ny nationell plattform för musik ska lägga särskild vikt vid hur den nya plattformen kan stödja de genrer som i huvudsak verkar i det fria kulturlivet.
Som nätverket Svensk Jazz utpekat i sin kampanj ”släpp in jazzen” med kampanjaktiviteter över hela landet har jazzmusiken på strukturella grunder hamnat i periferin av dagens kulturpolitik. Det fria kulturlivets mycket låga subventionsgrad är ingen nyhet och har pekats ut som ett problem i flera olika utredningar under flera decennier utan att ord har blivit till politisk handling. Tack vare att nästan allt arbete som utförs i de arrangerande föreningarna sker ideellt blir det mycket kultur för lite skattepengar. De musiker som agerar i det fria musiklivet genomför allt utvecklingsarbete obetalt och spelar för gagenivåer som är under hälften av vad deras kollegor får på institutionerna.
Kulturpolitiken måste ta tillvara medborgarnas engagemang och allt det ideella arbete som läggs ner i föreningsform. Svenska Jazzriksförbundet samlar 25 000 medlemmar från samhällets alla geografiska och sociala hörn som har sitt brinnande intresse för jazz gemensamt. Det är denna medborgerliga förankring som gör det fria kulturlivet så viktigt.