Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Stockholms skärgård som världsarv.
Ett världsarv är ett kultur- eller naturarv som bedömts så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten och som vittnar om människans eller jordens historia. Det är respektive lands regering som nominerar kandidater till världsarvslistan. I Sverige ligger ansvaret på Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket att ta fram förslag till världsarvslistan och att bereda ärenden rörande världsarvskonventionen åt regeringen. I Sverige finns för närvarande 14 världsarv – där Laponia, Höga kusten, Drottningholm och Visby är några exempel.
Jag vill rikta blickarna mot landets huvudstad och dess unika skärgård. Stockholms skärgård är en världsunik miljö vad gäller struktur och topografi och har en rik kulturhistoria som visar hur människor har bott och brukat land och vatten i generationer. Skärgårdsmiljön är också unik med sin placering alldeles i anslutning till Sveriges huvudstad. Det finns därför all anledning att stärka skyddet av denna unika natur- och kulturmiljö och samtidigt ge fler människor möjlighet att se och uppleva skönheten.
Erfarenheterna har visat att en världsarvsklassning ger uppmärksamhet och status till en plats och fungerar som en form av garanti till besökare att det är en upplevelse utöver det vanliga. När en plats blir klassad som världsarv ökar antalet besökare generellt med 15 till 30 procent. En världsarvsklassning av Stockholms skärgård skulle givetvis vara otroligt betydelsefull för alla som lever på besöksnäringen i skärgården – men även för Sverige och Stockholm.
Om Stockholms skärgård blir klassad som världsarv skulle det inte bara skapa en enorm uppmärksamhet utan också garantera ett ökat skydd för denna unika skärgårdsmiljö. När en plats kommit med på den prestigefyllda världsarvslistan garanteras världsarvet ”skydd och vård för all framtid”.