Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om folkhögskolors och studieförbunds möjligheter att bekämpa den växande arbetslösheten.
Svensk folkbildning har spelat och spelar fortfarande en stor och viktig roll för demokratins utveckling i Sverige. Folkbildningen har också spelat och spelar en roll för synen på lärande. Tack vare folkbildningens möjligheter har många människor fått ny och ökad kunskap. Den har ökat människors makt över sina egna liv. Många har fått möjligheter att påverka sin egen livssituation och inspirerats till samhällsengagemang. Genom studieförbunds och folkhögskolors verksamhet har många människor fått ny och ökad kunskap och kompetens. Det har öppnat dörrar för att få ett arbete och för kompetensutveckling i befintlig anställning.
Folkhögskolor och studieförbund ska vara drivkrafter för lokal och regional mobilisering och utveckling. Samarbetet med olika aktörer i det civila samhället, näringslivet och den offentliga sektorn är viktigt och ska fortsätta att utvecklas i sökandet efter lösningar på samhällsproblem och för att skapa en hållbar samhällsutveckling.
Folkbildningen bär ett orubbligt signum. Den ska vara fri och obunden. Det hindrar inte att folkbildningen i sin roll som aktör för samhällsutveckling och förändring kan ha en nära och god dialog med offentliga myndigheter och näringsliv. Tvärtom, i sin fria och obundna roll kan folkbildningen agera kraftfullt med ett underifrånperspektiv. Folkbildningens aktörer når långt och brett ut i det svenska samhället genom nio olika studieförbund med många lokalavdelningar och närmare 150 olika folkhögskolor.
Staten har utifrån denna grundhållning under många år förstått vikten av att fördjupa samtalet om demokrati och samhällsutveckling genom att stödja folkbildningens organisationer med ett generellt statsbidrag och med särskilda medel för särskilda satsningar.
Under 90-talets ekonomiska kris och höga arbetslöshet spelade folkbildningens aktörer en stor och viktig roll. Staten anslog då betydande resurser till folkbildningen för att motverka arbetslösheten. Nu står vi återigen inför en stor jobbkris under de kommande åren. Därför borde regeringen se möjligheten att ta hjälp av folkbildningens aktörer.
I budgeten för 2010 aviserar regeringen en satsning på utbildningsplatser inom folkhögskolorna för ungdomar som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. Satsningen innebär att inskrivna arbetssökande inom jobbgarantin för ungdomar ska kunna erbjudas utbildningsplatser på en folkhögskola. Målgruppen ska erbjudas en tre månader lång utbildning som kan innehålla kurser av orienterande, repeterande och motivationshöjande karaktär som syftar till att underlätta för den enskilde att påbörja eller återgå till reguljär utbildning. Omfattningen har tidigare aviserats till 1 000 utbildningsplatser motsvarande 51 miljoner kronor.
Det är i och för sig bra att denna möjlighet nu öppnas, men satsningen är allt för blygsam. Många folkhögskolor anser också att det blir mycket svårt att skapa en meningsfylld verksamhet som bara sträcker sig över tre månader. Tyvärr ges inga särskilda medel till studieförbund i syfte att minska arbetslösheten.
I kampen mot arbetslösheten borde regeringen på ett tydligare och starkare sätt engagera folkhögskolor och studieförbund.