Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utökad uppgift för Lagrådet.
Lagrådet har till uppgift att yttra sig över lagförslag. Sådana yttranden avges på begäran av regeringen eller av riksdagsutskott. Bl.a. skall Lagrådet normalt höras om förslag till ändringar i de grundlagar som gäller tryckfriheten och yttrandefriheten i vissa medier och om förslag till lagar som berör enskilda människors fri- och rättigheter, deras personliga och ekonomiska förhållanden eller deras skyldigheter gentemot det allmänna.
Regeringen kan emellertid avstå från att höra Lagrådet, om den fråga som behandlas i ett lagförslag är sådan att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse eller om hörande av Lagrådet skulle fördröja lagstiftningsärendets behandling och detta skulle leda till avsevärda olägenheter.
Lagrådets granskning skall avse 1. hur lagförslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt, 2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra, 3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav, 4. om förslaget är så utformat att lagen kan antas tillgodose angivna syften, 5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.
Lagrådet har ofta anledning att ta ställning till om föreslagna lagbestämmelser är förenliga med EG-rätten eller Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.
Allt detta är bra men en aning tandlöst.
Det är inte mycket Lagrådet kan göra om regeringen väljer att göra en annan tolkning av rättsläget än Lagrådet. Samtidigt finns det ett område som behöver förstärkas och där Lagrådet kan få en utökad uppgift och det gäller den personliga integriteten.
Allt fler av de lagar som stiftas får konsekvenser för den enskildes integritet. Det är då viktigt att någon gör en opartisk utredning om det är så att målet och syftet med lagen är så viktigt att det väger tyngre än skyddet för den enskildes integritet.
I takt med att allt mer kommunikation sker elektroniskt så blir önskemålen om kontroll och övervakning allt större. Mest aktuella under senare tid har frågorna kring FRA och Ipred varit. Här har vi även sett med vilken kraft det svenska folket har reagerat på intrånget. Även om de flesta anser att syftet är gott så är de inte beredda att öppna upp sitt privatliv så mycket som krävs för att övervakningen skall bli effektiv.
Därför bör det krävas att Lagrådet även skall yttra sig över lagar som kan inverka på den personliga integriteten samt väga behovet av den önskade lagstiftningen mot skyddet av den personliga integriteten.
Sverige har ingen förvaltningsdomstol och det skall vi nog inte ha heller, men Lagrådet behöver stärkas och dess uppgift breddas. En möjlighet är att Lagrådet ges rätt att få sina förslag ställda under riksdagens prövning. Det kan ske genom att i de fall regeringen inte följer Lagrådets rekommendationer så skall kammarens huvudförslag ställas mot Lagrådets i en avslutande votering. På så sätt blir det säkerställt att det finns en majoritet i riksdagen bakom det vinnande förslaget.