Motion till riksdagen
2009/10:K326
av Lars Ohly m.fl. (v)

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse


v460

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt uppställning:

Anslag

Regeringens förslag (tkr)

Förändring (tkr)

1:1

Kungliga hov- och slottsstaten

124 952

–17 000

2:1

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

828 691

–51 000

4:1

Regeringskansliet m.m.

6 705 299

–600 000

9:1

Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-infor-mation

18 920

–18 920

Summa:

–686 920

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att finansieringen av kronprinsessans officiella funktioner ska lösas inom detta anslag.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) bör läggas ned.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur en bred och folkligt förankrad EU-debatt bäst kan stimuleras.

Inledning

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse är ett utgiftsområde som spänner över många av statens verksamhetsfält. Där samsas bl.a. samepolitiken och nationell minoritetspolitik med delar av mediepolitiken, länsstyrelsernas verksamhet med Regeringskansliet, satsningar på att fördjupa den svenska demokratin med hovstatens budget för monarkin. Den summa som beräknas för utgiftsområdet totalt är drygt 12 miljarder kronor, som till största del täcker kostnader för viktig eller nödvändig statlig verksamhet. Men på några punkter ser sig Vänsterpartiet manat att presentera alternativa budgetförslag.

1:1 Kungliga hov- och slottsstaten

Vänsterpartiet är aldrig berett att kompromissa om demokratin, och som demokratiförespråkare är det vår bestämda åsikt att Sverige bör vara republik. I enlighet med det anser vi att Kungliga hov- och slottsstaten ska avvecklas i samband med monarkins avskaffande. Ett beslut om nytt statsskick är dock inte aktuellt i denna budget, varför vi i denna motion nöjer oss med att kräva ett högst rimligt sparbeting av hovstaten på ca 10 % för år 2010.

Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag på utökade resurser till Kungliga hov- och slottsstaten med anledning av kronprinsessan Victorias bröllop samt den ramhöjning som regeringen anslår för kronprinsessans, med blivande makes, driftkostnader av Haga slott. Vi avvisar också det av regeringen föreslagna anslaget till Utrikesdepartementet som regeringen föreslår i samband med kronprinsessans bröllop. Regeringen har dessutom i tilläggsbudgeten för 2009 ökat anslaget för att bekosta kronprinsessans bröllop, vilket Vänsterpartiet emotsätter sig. Sammanlagt föreslår regeringen 14 miljoner i anslag med hänvisning till kronprinsessans bröllop.

Vi föreslår därutöver ovan nämnda sparbeting för Kungliga hov- och slottsstaten på ca 10 % för år 2010. Vi anser att finansieringen av kronprinsessans bröllop, boende och övriga officiella funktioner ska lösas inom detta anslag. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Vänsterpartiet föreslår en sänkning av riksdagsledamöternas arvoden som ett led i att skapa ett gott förtroende mellan folkvalda och det folk de representerar. Vårt förslag innebär att riksdagsledamöternas arvoden knyts till 100 procent av ett prisbasbelopp.

Riksdagsledamöternas arvoden fastställs sedan 1994 av Riksdagens arvodesnämnd enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. Det har den uppenbara fördelen att riksdagsledamöterna inte fastställer sitt eget arvode, men den stora nackdelen med dagens system är att arvodesnivån i princip är opåverkbar. Riksdagsledamöternas arvoden justeras varje år uppåt och har i dag nått en orimligt hög nivå, vilket riskerar att skapa en förtroendeklyfta mellan de folkvalda ledamöterna och det folk de representerar.

Vänsterpartiet anser att riksdagsledamöters arvoden ska ligga på en hög nivå. En rimligt hög nivå är, enligt vårt sätt att se på saken, att knyta månadsarvodet till ett prisbasbelopp, dvs. 42 400 för 20101. För 2010 innebär det en ungefärlig besparing till statskassan på 51 miljoner kronor. Se även vår särskilda motion om Riksdagsledamöters arvoden (2009/10:K203).

4:1 Regeringskansliet m.m.

Sveriges ordförandeskap i EU andra halvåret 2009 har ställt krav på en tillfällig höjning av anslaget till Regeringskansliet. Vänsterpartiet anser att anslaget nu bör återgå till den nivån som var före det svenska ordförandeskapet i EU 2009. Givetvis bör Regeringskansliet återanpassa sig till sin budget före EU-ordförandeskapet så att den tillfälliga höjningen av anslaget inte leder till en omotiverad, generell anslagsökning.

Regeringen har både i budgeten för 2010 och i tilläggsbudgeten för 2009 delfinansierat utgiftsökning för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. med medel från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Vänsterpartiet anser att denna tendens att föra över medel till administration på utrikesförvaltningen i Sverige från biståndsbudgeten står i strid med grunderna för svensk biståndspolitik. Se även vår särskilda motion om Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd (2009/10:U272).

Regeringen anslår även medel till Utrikesdepartement för kronprinsessan Victorias bröllop, vilket ovan nämnts. Vänsterpartiet avvisar detta anslag med hänvisning till att kronprinsessans bröllop och övriga officiella funktioner ska lösas inom ramen för angivet anslag.

Vi föreslår därför att anslaget 4:1 minskas med 600 miljoner kronor för år 2010, vilket motsvarar anslagets storlek före det svenska ordförandeskapet i EU.

9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information

Vänsterpartiet anser att Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) bör läggas ned i brist på folklig förankring. Europapolitisk forskning bör bedrivas på universitet och högskolor.

Vänsterpartiet anser att det är viktigt med en levande och bred debatt om EU och svensk EU-politik. I den borgerliga regeringens första budgetproposition lades Kommittén för EU-debatt ned, och anslaget kommittén disponerade för att stimulera debatt och upplysningsverksamhet kring EU-frågor i folkrörelseregi plockades bort. Kommittén för debatt om Europeiska unionens utveckling och framtid inför 2004 års regeringskonferens tillsattes år 2001 med uppdrag (SB 2001:01, dir. 2001:35) att

Kommitténs uppdrag skulle enligt de ursprungliga direktiven vara slutfört när 2004 års regeringskonferens började, men tiden för kommittén att slutföra sitt uppdrag förlängdes i olika omgångar, senast i oktober 2005, då tiden förlängdes till den 31 december 2006 (dir. 2005:113). Syftet med förlängningarna var att stimulera och ge stöd åt den offentliga debatten även under regeringskonferensen och den planerade svenska ratificeringsprocessen. Vid den senaste förlängningen angavs att kommitténs verksamhet borde fortsätta och samtidigt breddas för att öka fokus på de sakpolitiska frågorna inom EU.

Vänsterpartiet anser att en bred folkligt förankrad EU-politisk debatt behövs, vilket Kommittén för EU-debatt tidigare initierade. Med Kommittén för EU-debatt försvann även möjligheten för föreningar och andra att söka bidrag för olika aktiviteter och debatter som har med EU att göra. Regeringen har under ett par års tid sagt sig prioritera att Sverige ska tillhöra kärnan i EU, vilket rimligtvis borde innebära att de EU-politiska frågorna brett behöver debatteras. I samband med nedläggningen av Kommittén för EU-debatt gavs Sieps ökat anslag.

Sieps verksamhet är uppbyggd utifrån helt andra syften. Syftet för Sieps är, enligt förordning 2008:748, att göra analyser och underlag tillgängliga för regeringen och övriga aktörer i den politiska beslutsprocessen i Sverige. Det är med andra ord inte att initiera en bred och folkligt förankrad EU-debatt.

En folkligt förankrad bred EU-politisk debatt behövs, men Sieps verksamhet är uppbyggd utifrån helt andra ändamål. Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) bör läggas ned. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur en bred och folkligt förankrad EU-debatt bäst kan stimuleras. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.

Stockholm den 2 oktober 2009

Lars Ohly (v)

Marianne Berg (v)

Jacob Johnson (v)

Hans Linde (v)

Elina Linna (v)

Lena Olsson (v)

Alice Åström (v)


[1]

Statistiska centralbyråns pressmeddelande nr 2009:191, 2009-07-09.