Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inbetalning av kyrkoskatt i samband med utträde ur Svenska kyrkan.
Svenska kyrkan är skild från svenska staten. Trots detta ombesörjer Skatteverket inbetalningen av kyrkoskatt och begravningsavgift. Kyrkoskatten betalas av medlemmar i Svenska kyrkan. Begravningsavgiften är obligatorisk. Om man begär utträde ur Svenska kyrkan upphör uppbörden av kyrkoskatt. Problemet är att om en person begär utträde ur Svenska kyrkan efter den 1 november måste han eller hon ändå betala kyrkoskatt för november–december utträdesåret och hela det kommande året. Det kan inte vara förenligt med svensk rättspraxis att behöva betala en avgift/skatt till en organisation som man begärt och beviljats utträde ur under så lång tid.
Det rimliga är att när utträdet är beviljat så skall också skatteinbetalningen upphöra antingen omedelbart eller genom att den skattskyldige får tillbaka det inbetalade belopp som ackumulerats efter utträdet i samband med slutskattebesked och eventuell skatteåterbäring.
En invändning är givetvis att en förening, som Svenska kyrkan är, kan uppställa nästan vilka regler den vill genom sina stadgar. Det är en fråga som är mellan medlemmen och föreningen och som staten inte ska lägga sig i. Möjligen blandas staten in om det går till en rättstvist men då i rollen som rättsväsende. Jag menar dock att staten genom Skatteverket inte har skyldighet att bedriva en uppbörd långt utöver en rimlig uppsägningstid. Om Svenska kyrkan enligt sina stadgar vill fortsätta ta in en medlemsavgift efter det att medlemsutträdet beviljats så är det en sak för Svenska kyrkan att handlägga. Statens uppbördsansvar kan bara gälla så länge medlemskapet varar. Rutinerna för kyrkoskattebetalning via Skatteverket i samband med utträde ur Svenska kyrkan bör ses över.