Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över frågan om statens uppbörd av trossamfunds medlemsavgifter.
Svenska kyrkan är skild från staten. Svenska kyrkan är en förening på samma sätt som Humanisterna och Socialdemokratiska partiet. Att staten under en övergångsperiod tagit upp kyrkoskatten har varit ett rimligt stöd till den svenska folkkyrka som Svenska kyrkan är. Däremot så har Skatteverket också tagit in avgiften åt ytterligare åtta trossamfund. Endast två av dessa har mer än 10 000 medlemmar. De övriga sex har mellan 500 och 3 400 medlemmar. Samtliga av kristen trosinriktning. Eftersom dessa samfund torde vara att anse som vilken annan förening som helst är det något märkligare att Skatteverket erbjudit denna service åt just dessa. Det torde finnas ett stort antal föreningar, många av religiös karaktär, som har betydligt fler medlemmar och som inte får denna service av staten. Det är också troligt att detta medför vissa administrativa kostnader för Skatteverket. Denna särbehandling av vissa trossamfund och deras möjlighet att ta sin avgift via Skatteverket bör ses över.
Uppbörden av kyrkoskatten har delvis varit kopplad till uppbörden av begravningsavgiften. Det finns anledning att i sammanhanget också se över frågan om begravningsväsendets huvudmannaskap. Kammarkollegiet fastställer begravningsavgiften för dem som inte tillhör Svenska kyrkan. Svenska kyrkan fastställer begravningsavgiften för dem som tillhör Svenska kyrkan och för dem ingår den i kyrkoavgiften. Om huvudmannaskapet växlades över till kommunerna så skulle begravningsavgiften bli kommunal och det skulle bli naturligt att respektive religiös förening sedan skötte sin medlemsuppbörd.