Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheterna att motverka kränkningar på Internet.
Den lagstiftning som reglerar spelreglerna på Internet är till stora delar föråldrad. Lagstiftningen har på flera områden när det gäller elektronisk information inte hållit jämna steg med utvecklingen av Internet. När det gäller kränkningar av den personliga intregriteten är detta speciellt problematiskt. Chefen för Datainspektionen har påpekat att lagstiftningen som den ser ut idag inte fyller sin funktion och att det är mycket svårt för någon som blivit utsatt för en kränkning på nätet att få upprättelse.
Personuppgiftslagen (PUL) som är det instrument som ska förhindra kränkningar tillkom på 1980- och tidigt 1990-tal, det vill säga före tillgången till information på Internet blev var mans egendom. Det finns även undantag i PUL som gör att det i vissa fall är mycket svårt att förhindra en kränkning eller för den delen få någon lagförd för den. Ett problematiskt undantag är att PUL inte gäller för ”journalistisk verksamhet”. Tolkningen av detta begrepp är idag mycket vid. Detta har bland annat lett till att flera fall där personer har hängts ut på Internet på grund av sin yrkesroll inte har haft möjlighet att agera mot de sajter som publicerat uppgifterna. Detta eftersom det har ansetts att sajterna i någon mening haft ett journalistiskt uppsåt.
Andra problematiska exempel är hemsidor som hänger ut dömda brottslingar med namn, bild och adress. Detta är inte rimligt att man efter avtjänat straff inte får chansen att komma tillbaka till ett normalt liv utan att bli uthängd på Internet. Vidare finns det kreditupplysningsföretag som tillhandahåller uppgifter om betalningsanmärkningar, skulder hos kronofogden och betalningsanmärkningar. Man kan även ta reda på var de människor bor som valt att ta bort sin telefon och adress från Eniros och Hitta.se:s sidor. Detta via en sajt som inte tillhandahåller möjligheten att ta bort sina uppgifter.
Det är idag allt för lätt att gömma sig anonymt på Internet och lägga ut information som kan kränka eller vara direkt skadlig för andra människor. Likaså är möjligheterna att få upprättelse och skadestånd efter att ha utsatts allt för begränsade. Regeringen bör ta ett helhetsgrepp på lagstiftningen för att göra den mer relevant för dagens situation så att det offentliga samtalet på Internet inte blir ett laglöst land.