Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att vallagen ska kompletteras med en bestämmelse som motverkar att gränserna mellan riksdagsvalkretsar och landstingsvalkretsar inte är synkroniserade.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av riksdagsvalkretsindelningen i Skåne.
Rikets indelning i valkretsar vid allmänna val är reglerat i 2 kap. vallagen (SFS 1997:157). Riksdagsvalkretsarna är fastslagna i vallagen (2 kap. 2 §). Beslut om landstingsvalkretsar fattas av landstingsfullmäktige, sedan kommunerna fått tillfälle att yttra sig. För att vara giltigt ska beslutet vara fastställt av länsstyrelsen (2 kap. 8 § vallagen).
Indelningen i valkretsar för val av kommunfullmäktige beslutas av fullmäktige. För att vara giltigt ska beslutet vara fastställt av länsstyrelsen (2 kap. 9 § vallagen).
Vallagen innehåller vissa bestämmelser om samordning av gränserna för landstings- och kommunvalkretsar (2 kap. 5 § vallagen).
Motsvarande synkronisering finns inte vad gäller riksdagsvalkretsar och landstingsvalkretsar. Detta har medfört att ”ologiska” gränser uppstår mellan valkretsarna för val till riksdag respektive landsting.
I Skåne omfattar länets norra och östra valkrets hela före detta Kristianstads län (13 kommuner) medan länets västra valkrets omfattar åtta kommuner i före detta Malmöhus län. Vid indelningen i landstingsvalkretsar har emellertid kommuner från såväl västra riksdagsvalkretsen som norra och östra valkretsen hamnat i samma valkrets. Samma oklara indelning har skapats i sydöstra Skåne, det vill säga landstingsvalkretsen hämtar sitt område från både norra och östra riksdagsvalkretsen samt från södra. Ett sådant förhållande skapar förvirring hos väljarna.
Att som folkvald företräda medborgarna är ett förtroendeuppdrag. Det handlar om både att förtjäna andras förtroende och att i samband med val kunna utvärderas. I dag är det inget ovanligt att förtroendevalda väljer att under sin aktiva tid företräda olika samhällsnivåer. Region- eller lokalpolitiker har valt att kandidera till riksdagen eller riksdagsledamöter har valt att företräda sin bygd som kommunal- eller landstingsråd. Med en större logisk koppling mellan dagens riksdags- och regionvalkretsar går det lättare för politiskt intresserade och engagerade medborgare att följa ”sina” politiker mellan olika nivåer.
Det finns en vilja att slå vakt om ett högt valdeltagande. Engagemang är något som värdesätts. Av den anledningen kan det vara lika vanskligt som förvirrande att väljarna kan rösta på en politiker i landstingsvalet, men när samme politiker kandiderar till riksdagen kan det vara i en annan valkrets och därmed går det inte att stödja honom eller henne.