Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att officiellt anta Du gamla, du fria som Sveriges nationalsång.
Vi har en gemensam nationalsång i Du gamla, du fria som dock aldrig officiellt antagits som nationalsång.
Sveriges upplevda och trodda nationalsång är inte Sveriges officiella och legala nationalsång – för vi har ingen. Eller har vi det? Önskar vi ha denna juridiska otydlighet?
När vi i Sveriges riksdag högtidligen öppnar riksmötet varje år på hösten sjunger vi alltså i praktiken en nationalsång som inte är det – eftersom samma riksdag ansett att det inte behövs en nationalsång. Samtidigt skapar vi för våra medborgare bilden av att vi har en nationalsång i och med att vi just såsom riksdag och lagstiftande organ sjunger just denna sång.
När riksdagen tidigare behandlat frågan har det, ordknappt, konstaterats att ”det inte behövs ett juridiskt erkännande av nationalsången”. Den underliggande tankegången skulle kunna beskrivas såsom att en lag med officiell nationalsångsstatus för Du gamla, du fria inte behövs då sången i praktiken, d.v.s. i såväl det vardagliga som högtidliga livet, fungerar som nationalsång.
Svenska folket förtjänar tydlighet och att bli kvitt den juridiska osäkerhet som idag råder kring det som alla svenskar uppfattar vara vår nationalsång, nämligen Du gamla, du fria. Att undanröja denna juridiska otydlighet har enbart Sveriges riksdag och regering befogenheter att göra och kan knappast med fördel överlämnas till svensk kvällspress eller allehanda tv-kanaler att besluta om.
Sverige har en officiell nationaldag sedan 1982, numera som officiell helgdag. Vi har helt nyligen slagit fast, i lag, svenskan som landets officiella språk. Sedan något längre tillbaka finns en lag om landets officiellt erkända minoritetsspråk. Vårt gemensamma land har en officiell flagga med gult kors på blå botten. Allt detta har vi. Det är då svårt att finna motiv för varför den tydlighet och det rättsliga besked som skapats inom dessa områden för vårt land, konungarike och folk inte borde omfatta även nationalsången.