Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av punktskrift på visitkort som används av ministrar och tjänstemän i regeringen.
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av punktskrift på visitkort som används av ledamöter och tjänstemän i riksdagen.
Cirka 100 000 personer i Sverige beräknas ha en synnedsättning. För alla dessa är det svårt eller helt omöjligt att läsa tryckt text. För dem med grav synnedsättning är punktskrift det mest naturliga läs- och skriftspråket.
Trots att punktskriften är ett fullt fungerande skriftspråk som många är beroende av i sin vardag används det väldigt sällan i samhället. Det gör punktläsare till en diskriminerad grupp. Bara en liten del av alla böcker ges ut även på punktskrift. Väldigt få produkter inom dagligvaruhandeln är märkta med punktskrift och offentliga miljöer saknar i regel punktskriftsmärkning.
Samhället skulle bli betydligt mer tillgängligt för dem med en synnedsättning om tillgången på punktskrift ökade. I år är det 200 år sedan punktskriftens grundare, fransmannen Louis Braille, föddes. Riksorganisationen Unga Synskadade (US) uppmärksammar därför 2009 som punktskriftsår.
Riksdag och regering skulle kunna göra betydligt mer för att öka tillgängligheten för dem med synnedsättning genom ett mer frekvent användande av punktskrift. Ett sådant konkret exempel gäller de visitkort som används av ledamöter, ministrar och tjänstemän. Därför bör riksdag och regering internt besluta att alla visitkort som används av ledamöter, ministrar och tjänstemän även ska vara skrivna med punktskrift. Önskvärt vore också att informationen på alla offentliga myndigheters visitkort även skrevs med punktskrift.