Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler synliga poliser och lokala poliskontor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser mot ungdomsbrottsligheten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stimulera kommuner och föreningars engagemang för att öka tryggheten i lokalsamhället.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att investera i miljonprogrammen för att göra vardagen tryggare.1
1 Yrkande 4 hänvisat till CU.
För att vara en attraktiv storstad och en av världens bästa platser att växt upp i måste Stockholm vara en trygg storstad. Att man som äldre, förälder och ung ska kunna känna sig trygg där man bor eller på vägen hem efter en rolig kväll på stan är en rättighet. För de flesta är detta också en gemensam bild av Stockholm, men för många är oron för brott stor.
Närmare 20 procent av befolkningen upplever en oro för att utsättas för brott. Ungefär lika stor andel uppger att de oroar sig i bostadsområdet efter mörkrets inbrott samt över att någon annan närstående ska utsättas för brott. Det är också stora skillnader mellan olika grupper och var man bor. Bland dem som bor i hyresrätt var det hela 24 procent som inte ansåg att man kunde lita på människorna i det egna bostadsområdet, vilket gällde för endast 3 procent boende i villa.
Bland äldre människor är det vanligt att känna otrygghet och på grund av det välja att inte gå ut. Men också i det avseendet är det stor skillnad mellan olika grupper. Nästan hälften av kvinnor som är 65 år eller äldre känner sådan otrygghet medan bara var femte man i samma ålder har motsvarande rädsla. Av kvinnor som bor i hyresrätt är det mer än hälften som avstår från att gå ut till följd av otrygghet. Att också unga upplever ofta en otrygghet på kvällar och helger är inte acceptabelt.
Vi socialdemokrater vill ha ett tryggt och säkert Stockholm. Oroligheterna i förorterna under den senaste tiden är ett tecken på att samhällets stöd och polisens prioriteringar och organisation inte fungerar tillfredsställande. Att förhindra brottslighet, oavsett hur den ser ut, oavsett vilket ursprung den har eller vilka former den tar är en angelägenhet.
Polisen och rättsväsendet måste kunna leva upp till att snabbt göra insatser där människor känner otrygghet. Målet är tydligt, färre brott ska begås – fler brott klaras upp. Fler och synliga poliser är en central del för att skapa trygghet. Därför är det viktigt att resurserna prioriteras där behoven är störst. Det behövs fler lokala poliskontor för att göra polisen mer synlig i lokalsamhällena.
Kampen mot ungdomsbrottslighet borde stå högre på den politiska dagordningen. Nyrekryteringen till ungdomsgäng måste vara en prioriterad fråga. Unga lagöverträdare ska mötas av tidiga och tydliga reaktioner från vuxenvärlden samtidigt som tidiga stödinsatser måste till. För att minska ungdomsbrottsligheten är det avgörande att samhället kan erbjuda tydliga alternativa livsvägar, och i detta arbete har skolan, föreningsliv och idrottsrörelsen en central roll.
För öka tryggheten i bostadsområden och förortskommuner behövs det fler aktiva föräldrar och föreningar som deltar i nattvandringar. Många bostadsområden ”sover” och det finns ganska lite att göra för ungdomarna under kvällar och helger. Kommunerna behöver öka sitt ansvar för att skapa mötesplatser och rikt varierad fritidsverksamhet i form av traditionella fritidsgårdar och ett bra föreningsliv som riktar sig till ungdomar inom olika områden, t ex idrott. Verksamheter som är tillgängliga när ungdomarna mest behöver dem. Vi anser också att det borde vara obligatoriskt för föräldrar att delta i nattvandringar. Det behövs också insatser från kommunerna i form av fältassistenter som rör sig bland ungdomar som på ett tidigt stadium kan upptäcka exempelvis gängbildningar. Tillsammans med fler trygghetsvärdar i city och på de mest trafikerade tunnelbane- och pendeltågsstationerna på kvällar och helger skulle detta bidra till ökad trygghet. Erfarenheterna från Fryshuset och andra kommuner visar tydligt att en hög vuxennärvaro på bussar, tunnelbanor och pendeltåg på kvällar och helger ökar tryggheten. Samhället behöver därför stimulera kommuner och föreningar att delta och göra mer för att öka tryggheten i lokalsamhället.
För att känna trygghet i sitt närområde krävs även insatser i den fysiska miljön. Många bostadsområden brister i trygghetsskapande planering, inte minst bostäder som uppfördes genom det så kallade miljonprogrammet. Mörka parker och gångtunnlar är exempel på platser som gör att människor känner rädsla och upplever otrygghet. Vi vill investera i miljonprogrammen för att göra vardagen tryggare genom att bland annat bygga bort otrygga platser, vidta åtgärder mot skadegörelse, bättre belysning av gator och gångvägar, joggingspår och grönområden.