Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om effektivare medel för att stoppa rattfylleri och återfall i rattfylleri.
I medier har man läst om trafikolyckor där föraren varit rattonykter. Man har också läst om olyckor där polisen stoppat en rattfull person två gånger under samma dygn eller ännu värre om personer som dömts 48 gånger för rattfylleri.
I den polisrapporterade officiella statistiken över vägtrafikolyckor finns stora mörkertal vad gäller alkohol. Det mått som brukar användas är omkomna personbilsförare. Där finns säkra uppgifter genom obduktion. År 2007 var 24 % av de omkomna personbilsförarna alkoholpåverkade.
År 2002 gjordes en särskild djupstudie av dödsolyckor där alkoholpåverkade personbilsförare varit delaktiga. Det året inträffade totalt 462 dödsolyckor enligt officiell polisrapporterad statistik, varav 91 av olyckorna hade alkohol med i bilden. Av de 91 olyckorna skedde 63 med påverkade personbilsförare. Vid de 63 olyckorna dödades totalt 74 personer i eller utanför personbil som framförts av en alkoholpåverkad förare. Av totalt 74 personer var 53 av personerna de påverkade förarna själva medan de övriga 22 personerna dödats av alkoholpåverkade förare.
Det här är oacceptabelt. En översyn av nuvarande regelverk är nödvändig för att polisen ska ha möjlighet att effektivt stoppa rattonyktra. Det är viktigt för att skydda våra invånare och för att upprätthålla trovärdigheten i rättssystemet. Att en gripen rattonykter upprepar sitt brott samma dag tyder på att lagen är otillräcklig.
Från flera håll har det uttalats önskemål om en lagändring för att polisen framöver ska kunna ingripa bättre mot rattfylleribrott. Till exempel föreslås att det ska bli lättare att beslagta bilarna för alkoholpåverkade rattonyktra. Man talar även om hårdare fängelsestraff för grova rattfylleribrott och obligatoriskt alkolås för alla som blir dömda för rattonykterhet. Jag välkomnar en diskussion kring detta.