Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att vidta åtgärder mot drograttfylleri.
Rattfylleri är ett allvarligt brott då man som alkoholpåverkad förare utsätter sig själv och sina medmänniskor för livsfara. Även små mängder alkohol ger brister i såväl uppmärksamhet som i kontroll över fordonet. Varje dag görs i genomsnitt cirka 12 000–13 000 rattfyllerikörningar i Sverige. Varje år dödas 125 människor i alkoholrelaterade olyckor. Varje år skadas cirka 1 000 människor svårt i Sverige i alkoholrelaterade olyckor.
För tio år sedan infördes en nollgräns mot drograttfylleri. Sedan dess har antalet ertappade drograttfyllerister ökat kraftigt och antalet anmälda brott ökat med en tredjedel. I och med förändrade attityder till och användandet av droger i mer liberal riktning, inte minst hos den yngre generationen, talar mycket för en ökad förekomst av droger också i trafiken.
En nyligen presenterad MHF-rapport visar att risken att bli ertappad varierar starkt på olika håll i landet. Den som kör bil drogpåverkad i Kalmar län löper knappast någon risk alls att åka dit. Men den som kör med droger i Örebrotrakten får se upp – här stoppas många påverkade förare varje år. Det är inte rimligt. Istället behöver polisen en nationell strategi för att bekämpa drograttfylleri.
Alkoholkontroller kan genomföras av polis som rena rutinkontroller, dvs. utan direkt misstanke om rattfylleri. Det är rimligt att polisen ges liknande befogenheter för att komma åt drograttfylleri. Det är idag inte möjligt då det krävs misstanke och tydliga tecken på drogpåverkan för att ett drogtest ska kunna genomföras.
När det gäller gränsen till något som skulle kunna kallas grovt drograttfylleri är det en komplicerad fråga som dock förtjänar ses över ytterligare för att man om möjligt ska kunna göra en straffskärpning.