Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda om barn som bevittnar våld ska betraktas som brottsoffer och vara målsägande.
Att vara barn och se eller höra en familjemedlem misshandlas är en allvarlig form av psykisk misshandel. Att se eller höra mamma, pappa eller syskon få utstå slag och sparkar sätter sina spår i alla individer. En del av vägen tillbaka handlar om att barnet får upprättelse och att upplevelser och känslor respekteras. Att ett barn ska betraktas som brottsoffer och vara målsägande ser vi som naturligt liksom att så också ska ske i praktiken.
Därför är det viktigt att barnet ska komma till tals i rättsprocesser samt att barnet ska ha rätt till målsägandebiträde eller en särskild företrädare som bevakar barnets intressen. Dessutom är det viktigt att barnet får skadestånd från förövaren och ges rätt till samma upprättelse som andra brottsoffer. Slutligen borde även barn ges möjlighet till skydd genom besöksförbud. Allt detta borde regeringen göra en översyn av.