Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en fristående inspektion med uppgift att granska Kriminalvårdens verksamhet bör inrättas.
Den 1 januari 2006 blev 37 självständiga kriminalvårdsmyndigheter en myndighet: Kriminalvården. Tillsynen av denna myndighet sker av myndigheten själv. Idag utreder exempelvis Kriminalvården när en häktad person tagit sitt liv, hur det kunde hända och om det eventuellt brustit i myndighetens rutiner eller i agerandet från personalens sida.
Kriminalvårdens uppdrag, verkställighet av straff i fängelse och frivård och verksamhet i landets häkten, är särskilt känsligt med tanke på att det sker i en sluten miljö där olika grader av frihetsberövande och tvång används. Insynen från medborgarnas sida är av naturliga skäl mycket begränsad. Det är av yttersta vikt att det finns stor tillit till att föreskrifter, lagstiftning och förordningar följs. Ett problem som uppstår när myndigheten utövar tillsyn av sig själv är att det kan finnas misstanke om att hänsyn tas till sådant som är ovidkommande eller otillbörligt.
Det enda kontrollorganet de intagna kan vända sig till är Justitieombudsmännen. Detta har kritiserats av både JO och FN:s antitortyrkommitté. JO-anmälningar med koppling till kriminalvården har ökat kraftigt det senaste decenniet.
Mot bakgrund av ovanstående bör det inrättas en fristående inspektion med uppgift att granska Kriminalvårdens verksamhet och följa upp incidenter. En sådan inspektion bör kunna ta emot förslag och klagomål från intagna, såväl som själv ta initiativ för att se om det finns fel inom kriminalvården som behöver påtalas och åtgärdas. Ett inrättande av en sådan fristående inspektion skulle leda till stärkt förtroende för Kriminalvårdens verksamhet.