Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra polisutbildningen till en treårig högskoleutbildning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheterna att etablera en polisutbildning på högskolenivå i Dalarna.
Det har länge stått klart att svensk polisutbildning behöver förnyas och reformeras. Med tanke på de ökade kraven i polisens arbete och den allt mer komplexa kriminaliteten så krävs i framtiden en annan typ av utbildning än dagens.
Samhället är i ständig förändring. IT-brott, ekonomiska brott, integrationsbrott, gräns- och nationsöverskridande brott, multikulturella brott, brott kopplade till rasism och kön är några exempel på föränderligheten.
En ny och framtidsinriktad polisutbildning måste vara en högskoleutbildning. Med en sådan som bas stärks polisyrkets professionalitet. Den kan göra det enklare att locka nya grupper av människor till polisyrket. En utbildning på högskolenivå jämställer också polisutbildningen med förhållandena i många andra länder. Det vidgade internationella polissamarbetet talar för att även Sverige ska utbilda poliser på högskolan. Dessutom ger en polisutbildning på högskolenivå en grund för forskning och forskarutbildning inom polisområdet.
I såväl Agneta Starks som Anders Danielssons utredningar om den framtida polisutbildningen belyses dessa perspektiv. Behovet av en högskoleutbildning markeras i bägge utredningarna. De ger en god grund för regeringen att ändra sin tidigare skeptiska syn på att göra polisutbildningen till en högskoleutbildning.
Inom högskolan Dalarna har man länge arbetat för etablerandet av en polisutbildning. Ett mycket ambitiöst arbete har lagts ned på att skapa en kandidatexamen på 120 poäng. Det skulle vara en verksamhetsförlagd utbildning i samarbete med regionens polismyndighet. IT-brottslighet, kön och våld, integration-mångfald-etik, ekonomiska brott och grov gängkriminalitet är några av de inriktningar som särskilt pekas ut.
I Dalarna finns dessutom redan erfarenhet av polisutbildning genom distansutbildningen av poliser i Ludvika. Noterbart är också att en polisutbildning med enkelhet kan kopplas till de nätverk som socialarbetar- och lärarutbildningen utgör vid Högskolan Dalarna. Det finns således mycket goda förutsättningar att skapa en modern och framtidsinriktad polisutbildning.
I den aktuella regionen, som en polisutbildningen skulle lokaliseras till, finns cirka 150 000 invånare. Det handlar om kommunerna Ludvika, Borlänge, Falun, Säter och Gagnef. Utbudet av fritidsaktiviteter är i denna region stort och boendekostnaderna ligger i genomsnitt 400–500 kronor lägre än vid de stora universitetsorterna. Starka skäl talar således för en lokalisering av en framtida polishögskola till Dalarna.