Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tydliggöra användningen av den särskilda beredskapspolisen.
Beredskapspolisen ingår i civilförsvaret och har till uppgift att delta i polisverksamhet som har anknytning till befolkningsskydd och räddningstjänst. Men beredskapspolisen får även tas i anspråk för andra lämpliga polisuppgifter. Beredskapspolisen kan kallas in då samhället utsätts för särskilt svåra och påfrestande situationer ur ordnings- och säkerhetssynpunkt.
Eftersom beredskapspolisen fortfarande används endast i liten omfattning har intresset för verksamheten minskat. Kåren omfattar knappt 2 000 personer. Beredskapspolisen har under senare år främst använts vid svåra situationer som uppstått i samband med extrema väderförhållanden, exempelvis vid stormar och översvämningar.
Beredskapspolisen är en värdefull resurs i samhället som borde utnyttjas bättre och vid flera situationer än idag. De borde exempelvis användas till bevakning vid demonstrationer eller stora publika evenemang för att frigöra polisens resurser till brottsbekämpning – inte minst nu under EU:s ordförandehalvår.
Det finns en ny förordning som överför beslutsmandatet till Rikspolisstyrelsen, och det är gott och väl. Men det verkar som att tolkningen i vad förordningen innebär är oklar. Det är ett behov av ett förtydligande av vad Beredskapspolisen ska kunna göra och vilka insatser de kan delta i.