Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att innan Uppsala garnison läggs ned måste en totalberäkning tas fram av kostnaderna för omorganiseringen och de investeringar detta för med sig.
Försvaret har under lång tid levt under ekonomisk press. Den politiska ledningens kritik mot försvarets sätt att hantera skattemedel har i många fall varit berättigad, men det finns också tillfällen då sparsamheten går för långt. Ett exempel på detta är när Uppsala garnison föreslås läggas ner.
När försvaret ska spara blir självfallet antalet garnisoner intressant att se över, men det vore nu direkt ovist att fullfölja planerna på att lägga ner den enda huvudstadsnära, militära flygplatsen.
Kring den militära flygbasen i Uppsala har det varit en rad turer. I förslaget som förre ÖB överlämnade till regeringen den 30 jan 2009 sades det att man inte behöver flygbasen längre. Men efter en praktisk försvarsövning visade det tvärtom sig att Försvarsmakten behöver kunna verka från Uppsala! Verkligheten visade sig annorlunda än skrivbordskalkylerna.
Den 20 maj lät försvarshögkvarteret därför meddela att man nu beslutat att driva Uppsala flygplats vidare till dess att en civil operatör kan ta över, samt att man därefter önskar hyra kapacitet vid behov. Det som nu gäller är att flygplatsen ska vara avvecklad den 1 juli 2010.
Efter det räknar Försvarsmakten kallt med att kunna hyra in sig hos en privat aktör, som är på väg att etablera sig i Uppsala, för det verkliga behov som finns av en militär landningsplats. Det innebär att Förvarsmakten alltså ska förlita sig på en privat aktör som dessutom inte har några tillstånd klara ännu. Förmodligen kommer det att ta 2–3 år innan alla tillstånd är klara om man räknar med de normala överklagandena.
Det tyngst vägande argumentet som anförs för denna manöver är att den ekonomiskt hårt pressande Försvarsmakten ska spara 35 miljoner kronor. Det är en inte föraktfull summa. Men innan man går vidare med den här typen av beslut, oavsett var de ligger, anser jag att man bör kvalitetssäkra den kalkyl som är gjord. De uppgifter som jag fått tillgång till säger något annat.
I dag är den totala kostnaden för att driva den militära flygbasen i Uppsala 50,8 miljoner kronor. Om Försvarsmakten kvarstår som huvudman även framöver, och låter en civil aktör hyra in sig, ser kalkylen ut så här: I och med att flygtrafiken skulle bli större skulle driftskostnaden av flygplatsen öka med ca 20 miljoner kronor. Samtidigt skulle hyran från en civil aktör bli ca 30 miljoner kronor. Reducerade kostnader för FM Log – avseende flygtransporter för utlandsstyrkan – skulle innebära en besparing för försvaret på uppemot 25 miljoner kronor. Den totala kostnaden skulle alltså bli ca 20 miljoner. Akademiska sjukhuset betalar i dag en symbolisk summa för att ha tillgång till Ärna med både ambulanshelikopter och sitt nya sjuktransportflygplan. Med en civil aktör kommer man att få betala marknadspriser och självklart bör också detta läggas in som en intäkt också med Försvarsmakten som huvudman.
Om Uppsala garnison läggs ned måste försvaret hyra in sig hos någon annan, exempelvis på Västerås flygplats. Frågan är vad det kommer att kosta skattebetalarna, när den struktur som i dag finns i Uppsala istället ska byggas upp i Västerås. Om några miljoner kronor sparas i en ände, måste mångdubbelt mer betalas ut i en annan.
Vi vet att beslutet som nu förbereds till nästa sommar innebär att Sverige blir den enda nationen inom hela EU där nationens huvudstad och ledning lämnas utan ett nära flygförsvar. Vid speciella tillfällen, som till exempel vid toppmöten eller när vi är ordförande i EU, är en militär flygplats nära Stockholm avgörande för att skydda luftrummet.
Det är slutligen inte rimligt att spara några miljoner på att lägga ner flygflottiljen i Uppsala, då det kommer krävas mångdubbelt större investeringar på annat håll dit verksamhet ska överflyttas. Här har riksdagen ett övergripande ansvar att en myndighet inte skjuter över kostnader till en annan på ett sätt som ökar kostnaderna totalt för skattebetalarna. Innan Uppsala garnison läggs ner måste därför en totalberäkning av kostnaderna för detta tas fram. Detta bör ges regeringen till känna.