Riksdagen avslår regeringens förslag om ett bemyndigande till regeringen att under 2010 besluta om en kredit till Lettland på högst 720 000 000 euro.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fortsatta förhandlingar med Lettland.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förstärkning av Riksgäldskontorets styrelse.
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt uppställning:
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att riksdagen ska bemyndiga regeringen att under 2010 besluta om en kredit till Lettland på högst 720 miljoner euro. Regeringen lämnar dock ingen information om hur villkoren för denna kredit till Lettland ska utformas, utan hänvisar endast till att det ska bestämmas i samarbete med övriga nordiska långivare och Lettland. Regeringen redogör dock inte heller för sina utgångspunkter inför dessa förhandlingar.
Vi socialdemokrater vill att Sverige ska bidra till att stabilisera den ekonomiska utvecklingen i våra grannländer, och är därför i grunden positivt inställda till att Lettland ska beviljas en kredit. Men vi vill ha ett betydligt bättre beslutsunderlag om lånevillkoren innan vi är beredda att ge regeringen ett bemyndigande. Därför föreslår vi att riksdagen nu tillkännager för regeringen vad som här anförs om fortsatta förhandlingar med Lettland. Det kommande lånebehovet ska beaktas i beslut om statsbudgeten, och regeringen ska återkomma till riksdagen i en särproposition när lånevillkoren föreligger för ett beslut om ett bemyndigande vad gäller kredit till Lettland.
Underskotten växer nu snabbt på grund av den oansvariga borgerliga politiken. Regeringen sänker skatterna med 100 miljarder kronor, vilket gröper ur vår ekonomi. För att bekämpa underskott och jobbkris krävs tuffa prioriteringar. Det som inte ger jobb måste stå tillbaka. Resurserna behöver användas effektivt. Det handlar om att vrida och vända på varje skattekrona, att skapa fler gemensamma administrativa lösningar, fler gemensamma upphandlingar och ökad samlokalisering.
Regeringen föreslår att anslaget ökas med 9 miljoner kronor för att sätta igång ett tvåårigt projekt om offentligt etos i statsförvaltningen. Vi menar att detta projekt är ett exempel på en utgift som bör dras in för att värna statsfinanserna.
För att värna varje skattekrona vill vi ge Ekonomistyrningsverket i uppdrag att öka den statliga inköpssamordningen med 10 procent till 2012 och avsätter därför 5 miljoner kronor för detta för 2010.
Sedan finanskrisen briserade har både Finansinspektionen och Riksgäldskontoret fått en kraftigt förhöjd arbetsbörda. Vi socialdemokrater föreslog redan i förra höstens budgetmotion att Finansinspektionens anslag skulle utökas med anledning av detta. Vi välkomnar att regeringen nu ökar Finansinspektionens anslag, och följer noga utvecklingen och är beredda att återkomma med förslag på ytterligare resurser om det skulle behövas.
Riksgäldskontoret får nu hantera ett stort antal statliga krediter och myndighetens ansvar har ökat betydligt under den pågående finanskrisen. Vår övergripande bild är att Riksgäldskontoret i grunden sköter detta arbete på ett bra sätt, men vi konstaterar samtidigt att insynen för riksdagen i Riksgäldskontorets arbete är otillräcklig. Därför menar vi att Riksgäldskontorets styrelse bör förstärkas med representanter från riksdagens majoritet och opposition.