2 Förslag till riksdagsbeslut 3
3 Inledning 6
3.1 Målsättning 6
4 Regeringens skattepolitik 6
5 Regeringens förslag i budgetpropositionen 7
6 Skatt på inkomster 8
6.1 Regeringens förslag 8
6.1.1 Jobbskatteavdrag steg 4 och sänkt skatt för pensionärer 8
6.2 Vänsterpartiets förslag 8
6.2.1 Rättvisa inkomstskatter 8
6.2.2 Utländska nyckelpersoner 11
6.2.3 Avdrag för dubbel bosättning 12
6.2.4 Skattereduktion för a-kassa och fackföreningsavgift 12
6.2.5 Skattereduktion för hushållstjänster 12
6.2.6 Ett utvidgat ROT-avdrag för upprustade bostäder och 15 000 jobb 12
7 Socialavgifter m.m. 14
7.1 Regeringens förslag 14
7.1.1 Nedsatta egenavgifter m.m. 14
7.1.2 Nedsättning av socialavgifter för unga 14
7.1.3 Nedsättning av särskild löneskatt 14
7.1.4 Nystartsjobb och nyfriskjobb 14
7.2 Vänsterpartiets förslag 15
7.2.1 Slopad sjuklöneperiod för mindre företag 15
7.2.2 Socialavgifter och åtgärder som gynnar mindre företag 15
7.2.3 Sänkta socialavgifter i s.k. soloföretag 16
8 Kapital- och egendomsskatter 16
8.1 Regeringens förslag 16
8.1.1 Utvidgning av kommunal fastighetsavgift m.m. 16
8.2 Vänsterpartiets förslag 17
8.2.1 En ny rättvis rödgrön fastighetsskatt 17
8.2.2 Förmögenhetsskatt 18
9 Företagsskattefrågor 18
9.1 Regeringens förslag 18
9.2 Vänsterpartiets förslag 19
9.2.1 Höjd bolagsskatt men också satsning på mindre företag 19
9.2.2 Forskning och utveckling i mindre företag 19
10 Punktskatter 19
10.1 Regeringens förslag 19
10.2 Vänsterpartiets förslag 21
10.2.1 Höj skatten på diesel och bensin 21
10.2.2 Sänk fordonsskatten och satsa på kollektivtrafik i landsbygd 21
10.2.3 Låt busstrafiken slippa höjda drivmedelsskatter 22
10.2.4 Låt busstrafiken få sänkta fordonsskatter 22
10.2.5 Låt busstrafiken slippa trafikförsäkringspremien 22
10.2.6 Gör fordonsskatten mer koldioxiddifferentierad 22
10.2.7 Försäljningsskatt på nya personbilar 23
10.2.8 Klimattrampa till jobbet 23
10.2.9 Klimatskatt på inrikesflyg 23
10.2.10 Inför skatt på fritidsbåtar – sänk skatten på alkylatbensin med en krona per liter 23
10.2.11 Stöd jordbruk som lever upp till tydliga miljökrav 24
10.2.12 Höjd skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel 24
10.2.13 Fasa ut skattebefrielsen för torv 24
10.2.14 Fastighetsskatt på vattenkraft och skatt på termisk effekt i kärnkraftverk 24
10.2.15 Lotteriskatt 24
11 Kreditering på skattekonto 25
11.1 Regeringens förslag 25
11.1.1 Jämställdhetsbonus 25
11.2 Vänsterpartiets förslag 25
11.2.1 Anställningsstöd och krediteringar med skatteanknytning 25
11.2.2 Gemensamt rödgrönt förslag: Modernisera skolornas lokaler 26
11.2.3 Statlig överföring till ålderpensionssystemet 27
12 Bekämpa skattefusk och ekonomisk brottslighet 27
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om målsättningen med Vänsterpartiets skattepolitik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om jobbskatteavdraget.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i 63 kap. inkomstskattelagen enligt vad som anförs i motionen om förändringar av grundavdraget.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i 65 kap. 5 § inkomstskattelagen enligt vad som anförs i motionen om uppräkning av skiktgränserna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattelättnader för utländska nyckelpersoner.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdrag för dubbel bosättning.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i inkomstskattelagen samt följdändringar i lagen (1197:324) om begränsning av skatt och i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter enligt vad som anförs i motionen om skattereduktion för a-kassa och fackföreningsavgift.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete och lagen om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) enligt vad som anförs i motionen om skattereduktion för hushållstjänster.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utformningen av ROT-avdraget.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i socialavgiftslagen enligt vad som anförs i motionen om nedsättning av socialavgifter för unga.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i socialavgiftslagen enligt vad som anförs i motionen om särskild löneskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nystartsjobb och nyfriskjobb.1
Riksdagen begär att regeringen lägger fram lagförslag enligt vad som anförs i motionen om särskilda regler för sjukpenning under de första 14 dagarna för anställda i företag med upp till tio anställda.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om höjda socialavgifter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om reducering av arbetsgivaravgifter och minskade egenavgifter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sänkta socialavgifter i soloföretag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utformningen av fastighetsskatten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förmögenhetsskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bolagsskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kreditering på skattekonto avseende FoU.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avfallsförbränningsskatten bör vara kvar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om koldioxidskatt för bränslen som förbrukas i industrianläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om energiskatteavdrag för havsbaserad vindkraft.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om handelsgödsel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om höjd bensinskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om höjd skatt på diesel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sänkt fordonsskatt på landsbygden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om statliga medel till kollektivtrafik på landsbygden.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om busstrafik och drivmedelsskatter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om busstrafik och fordonsskatter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om busstrafik och trafikförsäkringspremien.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om koldioxidbaserad fordonsskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om försäljningsskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om slopad arbetsgivaravgift och förmånsskatt vid inköp av cykel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om klimatskatt på inrikesflyg.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skatt på fritidsbåtar och sänkt skatt på alkylatbensin.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stöd till jordbruket. 4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utfasning av koldioxidskattebefrielsen för torv.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om höjd fastighetsskatt på vattenkraft och höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftverk.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lotteriskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om jämställdhetsbonus.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om anställningsstöd och kreditering med skatteanknytning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kreditering på skattekonto avseende skol-ROT.
Riksdagen beslutar om ökade utbetalningar till ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten i enlighet med vad som anförs i motionen om ökad utbetalning av tilläggspension.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att prioritera kampen mot ekobrott och skattefusk.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bekämpa penningtvätt.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett fullständigare informationsutbyte inom EU och Europa.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om momsfusk.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om personalliggare och oannonserade kontrollbesök.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om individuell skatteinbetalning.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna till ett entreprenadavdrag.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om prövning och återkallande av F-skattsedel.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om redovisningscentraler. 5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra det lättare att utbyta information om brottsmisstänkta.5
1 Yrkande 12 hänvisat till AU.
2 Yrkande 13 hänvisat till SfU.
3 Yrkande 28 hänvisat till TU.
4 Yrkande 37 hänvisat till MJU.
5 Yrkandena 46–55 hänvisade till SkU.
Målsättningen för Vänsterpartiets skattepolitik är att få fler människor i arbete, trygga välfärden och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. En hög sysselsättning är en förutsättning för att få resurser till den offentligt finansierade välfärden som vi menar ska finansieras via skatterna. Vi vill utveckla den generella välfärden och samtidigt ta hänsyn till hur kvinnors och mäns olika förutsättningar kan ta sig olika ekonomiska uttryck. Kvinnors lägre inkomst av arbete får betydelse för nivån på såväl sjukförsäkring som a-kassa och pensioner. Man kan påvisa hur skillnader i inkomststrukturer mellan kvinnor och män minskar när skattepliktiga ersättningar (transfereringar), familjestöd och skatt beaktas. En viktig slutsats blir att kvinnor som kollektiv är mer beroende av skatte- och transfereringssystemen och därmed mer känsliga för förändringar.
Skattesystemet måste vara utformat så att det är enkelt att förstå och tillämpa för den enskilda skattebetalaren. Vänsterpartiet vill därför betona vikten av att eftersträva ett system som är enhetligt och likformigt och som har få undantag.
Skatter är ett viktigt styrmedel i klimat- och miljöomställningen. Den rödgröna oppositionens gemensamma mål är att utsläppen i Sverige bör minska med 45 procent till 2020 i förhållande till 1990 års nivå. Målet avser de sektorer som inte ingår i EU:s system för utsläppshandel, dvs. transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsbruk och vattenbruk samt delar av industrin. Klimatmålet ska genomföras i Sverige och ska inte omfatta åtgärder i andra länder. Till 2050 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige reduceras med 90 procent i förhållande till 1990 års nivå.
Vad som ovan anförs om målsättningen för Vänsterpartiets skattepolitik bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
På mycket kort tid har regeringen genomfört stora skattesänkningar. Det innebär ett systemskifte på skatteområdet samtidigt som det bidragit till att urholka skattebaserna. I och med det minskas möjligheterna till en rättvis fördelning av ekonomiska resurser och möjligheterna till välfärdssatsningar begränsas.
Regeringens skattesänkningar har varit ineffektiva och orättvisa. Man har skapat en växande klyfta i beskattningen mellan olika grupper i samhället. Ett flertal av regeringens skatteåtgärder är dessutom riktade till grupper eller sektorer av näringslivet på ett sådant sätt att vi får fler undantag från likformig beskattning.
Skatterna har sänkts mest för höginkomsttagare och förmögna samtidigt som arbetslösa, sjuka och pensionärer står för finansieringen. En analys från riksdagens utredningstjänst visar att de 10 procent med högst inkomster har fått större inkomstförstärkningar än vad de 60 procent av svenska folket som har de lägsta inkomsterna har fått tillsammans. Det betyder att Sverige har fått vidgade klyftor. Vänsterpartiet kan i diagram nedan dessutom visa hur regeringens skattepolitik inte bara gynnat höginkomsttagare utan också på ett påtagligt sätt ökat mäns nettoinkomster jämfört med kvinnors.
Diagram 1: Skatteförändringar och kvinnor och män
Förklaring till diagrammet: Andelen av den totala förändringen av inkomsterna per decil fördelad på män och kvinnor. Fördelningsanalysen har tagit hänsyn till skatteförändringar enligt budgetpropositionen för 2007, 2008, 2009 och 2010 samt 2007, 2008 och 2009 års ekonomiska vårproposition. Förslagen analyseras i förhållande till de regler som gällde före regeringsskiftet hösten 2006. Källa: Riksdagens utredningstjänst 2009:1216.
Vi noterar att regeringens förslag på skatteområdet i stort sett utgörs av bedömningar och att särpropositioner kommer vid ett senare tillfälle. Vi kommer därför att i den här partimotionen förhålla oss till regeringens bedömningar, för att senare i separata motioner ytterligare utveckla våra ställningstaganden.
Vänsterpartiets skatteförslag för en bättre välfärdspolitik, fler i arbete och för en snabbare klimatomställning finns i tabell 8 i slutet av motionen. I samma tabell finns också ställningstaganden med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2010, som avser skatter och inkomster, i tabellen framgår också vilka tidigare förslag från regeringen som Vänsterpartiet avvisar.
Regeringen föreslår att ytterligare ett jobbskatteavdrag, steg 4, genomförs från och med år 2010. Vänsterpartiet avvisar det förslaget. Samtidigt föreslår regeringen en höjning av grundavdraget för pensionärer. Uppenbarligen har regeringen, liksom förra året, tagit till sig av kritiken eftersom man föreslår en viss höjning av grundavdraget för pensionärer. Vi tycker att regeringen på ett orättfärdigt sätt skiljer på olika inkomster i skattehänseende. Det innebär att pensionärer och människor som t.ex. har sjuk- och arbetslöshetsersättning betalar en högre skatt jämfört med en inkomst av anställning på samma nivå.
Vänsterpartiet står bakom regeringens förslag till höjningen av grundavdraget för pensionärer men vill att grundavdragshöjningen vidgas ytterligare. Se tabell 1 nedan.
Vänsterpartiet menar att regeringens jobbskatteavdrag innebär att inkomstklyftorna ökar och att den ojämlika fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män inte på något sätt förbättras, tvärtom. Det framkommer tydligt i diagram 1. Det är också en kraftig överdrift att säga att nivån på skatteuttaget påtagligt skulle påverka människors vilja att studera och arbeta i Sverige. Det är naturligtvis inte bara skatter utan också lönenivåer som har betydelse. Många människor värdesätter också ett väl utbyggt trygghetssystem. Att inte drabbas av stora inkomstbortfall vid sjukdom och arbetslöshet är viktiga hörnstenar i Vänsterpartiets politik.
Vad som ovan anförs om jobbskatteavdraget bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Viljan att betala skatt är god om det finns en koppling till satsningar på t.ex. vård och äldreomsorg, en bra skola osv. En majoritet av svenska folket har också klart och tydligt sagt ifrån att man är emot att låna pengar till skattesänkningar, som regeringen gjort. Skatteuttaget måste upplevas som rättvisa för att få acceptans. Därför menar Vänsterpartiet att det krävs en viss progressivitet i systemet och föreslår därför höjd skatt vid framför allt högre inkomster. Vänsterpartiet är kritiskt till regeringens jobbskatteavdrag som, vilket vi visat ovan, i första hand ger större skattesänkningar vid högre inkomster. Med Vänsterpartiets inkomstskatteförslag kommer nya grupper som i dag inte får del av regeringens jobbskatteavdrag att få skattesänkningar. Det gäller t.ex. pensionärer och människor som har sjuk- eller arbetslöshetsersättningar.
Eftersom Vänsterpartiet anser det viktigt att alla inkomster (löneinkomster, a-kassa, sjukersättning och pensioner) beskattas lika genomför vi förändringar i grundavdraget. Vi utgår ifrån att alla inkomster upp till en månadslön på 20 000 kronor (årsinkomst 240 000 kronor) ska beskattas till samma nivå som gällde för löntagare år 2009 (efter införande av jobbskatteavdrag 1, 2 och 3). Därefter görs en stegvis avtrappning. Därtill ska läggas effekten av att Vänsterpartiet säger nej till steg 4 i jobbskatteavdraget. Det innebär att människor med månadslön under 20 000 kronor får en begränsad skattehöjning. I vårt förslag begränsas också möjligheten att göra grundavdrag vid högre inkomster. Effekterna av våra inkomstskatteförslag redovisas i tabellerna 1–4 nedan.
Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram förslag till ändring i 63 kap. inkomstskattelagen enligt vad som anförs ovan om förändrade grundavdrag.
Vänsterpartiet föreslår en begränsad uppräkning av skiktgränserna för uttag av statlig inkomstskatt. Vi föreslår att en uppräkning görs med utgångspunkt i förändringen i konsumentprisindex med tillägg av 1 procentenhet.
Riksdagen bör därför begära att regeringen lägger fram förslag till ändring i 65 kap. 5 § inkomstskattelagen enligt vad som anförs ovan om begränsad uppräkning av skiktgränserna.
Tabell 1: Skatt på löneinkomster samt marginalskatter med Vänsterpartiets respektive regeringens inkomstskatteförslag
Förklaring till tabellen: Skatt på löneinkomster med regeringens respektive Vänsterpartiets inkomstskatteförlag. Källa: RUT och egna beräkningar. Marginalskatter vid olika inkomstnivåer med regeringens inkomstskatteförslag i BP10, respektive Vänsterpartiets inkomstskatteförslag. Marginalskatterna är beräknade på de sist intjänade 1 200 kronorna och utan de avrundningar som finns i skattesystemet. Observera dock att vid en månadsinkomst på 20 000 kronor, dvs. en årsinkomst på 240 000 kronor, befinner man sig precis vid en brytpunkt i systemet. Marginalskatten blir således annorlunda om den beräknas på ytterligare en intjänad krona jämfört med om den, som här, beräknas på den sist tjänade kronan. Annorlunda uttryckt, marginalskatten är inte densamma vid en årsinkomst på 240 000 kronor som vid en årsinkomst på 240 001 kronor. Källa: Riksdagens utredningstjänst 2009:1310.
Tabell 2: Skatt på pensionsinkomster med Vänsterpartiets respektive regeringens inkomstskatteförslag
Källa: Riksdagens utredningstjänst och egna beräkningar.
Tabell 3: Skatt på ej löneinkomster (a-kassa, sjukpenning etc.) med Vänsterpartiets respektive regeringens inkomstskatteförslag
Källa: Riksdagens utredningstjänst och egna beräkningar.
Tabell 4: Skatt på löneinkomster med regeringens inkomstskatteförslag samt skillnad i skatt mellan löneinkomster och ej löneinkomster (a-kassa, sjukpenning, föräkdrapenning etc.) med regeringens inkomstskatteförslag
Källa: Riksdagens utredningstjänst och egna beräkningar.
Från år 2001 finns regler om skattelättnader för utländska experter, forskare och andra s.k. nyckelpersoner, vid tillfälligt arbete i Sverige. Vänsterpartiet anser att skattelättnader för vissa grupper inte ska få förekomma. Dessutom har Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) i en utvärdering konstaterat att den s.k. expertskatten har haft försumbar betydelse för rekrytering av kvalificerade personer. I och med det är hela syftet med expertskatten borta. Vi föreslår därför att reglerna om skattelättnader för utländska nyckelpersoner tas bort från och med år 2010.
Vad som ovan anförs om skattelättnader för utländska nyckelpersoner bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen utökade möjligheten att göra avdrag för dubbel bosättning från och med år 2008. Eftersom Vänsterpartiet motionerat i dessa frågor under flera år välkomnade vi den förändringen, men det är inte tillräckligt. För att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden men också för att ge människor möjlighet att i större utsträckning bo kvar i utflyttningsbygder är det nödvändigt att de tidsgränser som finns i dag tas bort helt. Förändringen bör ske med början år 2010.
Vad som ovan anförs om avdrag för ökade levnadsomkostnader vid dubbel bosättning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet föreslår att möjligheten att få skattereduktion för avgifter till fackförening och arbetslöshetskassa återinförs. Sammantaget med regeringens andra förslag, bl.a. om ökad avgiftsfinansiering av arbetslöshetsförsäkringen, har detta inneburit ökade avgifter för medlemskap i a-kassa och fackförening. Följden har blivit att många människor i dag står utanför a-kassan. Det är mycket allvarligt, inte minst i ett läge där bl.a. regeringen prognostiserar en kraftigt höjd arbetslöshet.
Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram förslag till ändring i inkomstskattelagen samt följdändringar i lagen (1197:324) om begränsning av skatt och i lagen (2001:1277) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Möjligheten att få skattereduktion för hushållstjänster infördes 1 juli 2007. Vänsterpartiet avvisade förslaget. Vi menar att det inte finns belägg för att detta påtagligt skulle ha ökat antalet jobb, inte heller i någon större omfattning minskat skatteundandragande. Det är dessutom ett rejält bakslag i strävandena att skapa jämställdhet mellan kvinnor och män. Vänsterpartiet har lämnat sin syn på skattereduktion för hushållstjänster i flera separata motioner, senast i 2009/10:Sk411 Skattereduktion för hushållstjänster, varför vi i övrigt hänvisar till dessa.
Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete och lagen om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).
– Nuvarande ROT-avdrag kvarstår i sin nuvarande konstruktion
– Det befintliga ROT-avdraget kompletteras med en särskild klimatbonus
– Ett nytt ROT-stöd med klimatprofil för renovering av flerfamiljshus införs om två miljarder kronor per år.
Det rödgröna ROT-avdraget leder till förbättrade boendemiljöer och till att fler är beredda att renovera, bygga om och effektivisera sin energianvändning. En satsning där alla är vinnare och som innebär tusentals nya jobb, minskad klimatpåverkan och en ökad framtidstro i vårt land.
Det finns stora renoveringsbehov i flerfamiljshusen, inte minst i miljonprogrammen. Genom totalrenoveringar uppnås ökade möjligheter till en förbättrad social utveckling, en stor sysselsättningseffekt samtidigt som energianvändning i fastigheterna minskar. Eftersom så många av flerfamiljshusen är byggda under en kort period sammanfaller flera hundratusen lägenheters upprustningsbehov tidsmässigt.
Med ett stöd skulle 40 000–50 000 lägenheter i flerfamiljshus, primärt miljonprogram – hyreshus och bostadsrättsföreningar – kunna totalrenoveras per år. Vi föreslår därför att möjligheten till stöd för alla flerfamiljshus som genomför totalrenovering, förutsatt att renoveringen leder till att minst 30 procents minskad energianvändning, införs. 2 miljarder kronor satsas per år. Stödet bör utgå till 50 procent av arbetskostnaden upp till ett tak om 100 000 kronor per lägenhet (dvs. 50 000 kronor i stöd per lägenhet).
Beskedet till landets radhus-, villa- och bostadsrättsägare är att vi behåller det gällande ROT-avdragets grundläggande konstruktion. Taket fortsätter därmed att vara 100 000 kronor, skattereduktionen är fortsatt 50 procent av arbetskostnaderna och fortsätter att vara knutet till individen och de ROT-arbeten som i dag omfattas kommer även att omfattas med vår modell.
För att främja ROT-arbete med en klimatprofil föreslår vi att det existerande ROT-avdraget utvidgas med en extra klimatbonus för radhus, villor, ägarlägenheter och bostadsrättsföreningar som genomför energieffektiviseringar. Klimatbonusen bör kopplas till den enskilda fastigheten och är på 10 procent utöver ROT-avdraget och ges upp till 10 000 kronor i avdrag per småhus/antal lägenheter i en bostadsrättsförening. Bonusen bör kopplas till åtgärder som rekommenderas i fastighetens energideklaration.
Vi menar att man bör ställa krav på F-skattsedel för att man ska kunna utföra ROT-arbete med skattereduktion. Seriösa företag måste slippa illojal konkurrens. Vi menar att man bör gå småföretagen till mötes i kritiken mot regeringen och utforma systemet så att avdraget görs i efterhand. Därför vill vi ta bort den s.k. fakturamodell som innebär att framför allt småföretag som redan i dag ofta har stora likviditetsproblem missgynnas konkurrensmässigt.
Vi vill begränsa avdraget till fastigheter i Sverige. Vårt förslag till ROT-avdrag är dessutom tidsbegränsat eftersom man då uppnår störst konjunkturstabiliserande effekt. Vi kommer dock att behålla ROT-avdraget så länge det behövs för att bekämpa jobbkrisen.
Totalt föreslår vi att det tillförs 6 miljarder kronor per år för ett brett ROT-program som både rymmer en vidgning av det ROT-avdrag regeringen infört och en stor satsning på att totalrenovera flerfamiljshus i miljonprogrammen. Sammanlagt bedöms detta skapa omkring 15 000 fler jobb.
Tabell 5: Finansiella effekter av utvidgat ROT-avdrag
År 2010 2011 2012
Mnkr –2 500 –2 500 –2 500
OBS: Kombinerat med det nuvarande ROT-avdraget innebär det att vi inom oppositionen satsar 6 miljarder kronor per år för reparationer, ombyggnad och tillbyggnad.
Vi menar att regeringen bör återkomma med ett förslag till ROT-avdrag som är utformat på ett sätt som anges ovan. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Regeringen föreslår en nedsättning av egenavgifterna för enskilda näringsidkare i åldern 26–64 år. Egenavgifterna ska minska med 5 procentenheter dock högst 10 000 kronor. En förutsättning är att överskottet i näringsverksamhet uppgår till 40 000 kronor. Dessutom föreslår regeringen sänkta egenavgifter till följd av förlängd karenstid och förändrade nivåer för socialavgifter.
Vänsterpartiet stödjer regeringens förslag och föreslår dessutom en ytterligare sänkning (se nedan).
Vänsterpartiet avvisar regeringens tidigare förslag om nedsättning av socialavgifter för unga. Vi menar att många ungdomar är utsatta på arbetsmarknaden i dag och de bör därför vara berättigade till stödinsatser, men vi anser inte att det är ändamålsenligt att sänka arbetsgivaravgifterna. I Riksrevisionens utvärdering sägs också att nedsättningen har haft begränsad effekt på sysselsättningen. I motioner som rör arbetsmarknad och utgiftsområde 14 finns Vänsterpartiets förslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder som vi menar är mer effektiva.
Regeringen bör därför lägga fram förslag till ändring i socialavgiftslagen enligt vad som ovan anförs om nedsättning av socialavgifter för unga.
Vänsterpartiet avvisar regeringens tidigare förslag om nedsättning av särskild löneskatt för äldre. Syftet var enligt regeringen att göra det mer attraktivt för arbetsgivare att behålla och anställa äldre arbetskraft. Denna möjlighet kommer dock inte alla till del. Människor med låga löner och förslitande arbetsuppgifter orkar sällan arbeta fram till dagens pensionsålder, varför förslaget i stället bidrar till orättvisa mellan olika grupper äldre.
Regeringen bör därför lägga fram förslag till ändring i socialavgiftslagen enligt vad som ovan anförs om nedsättning av särskild löneskatt.
Vänsterpartiet har redan vid införandet av nystartsjobb avvisat regeringens förslag. Vi avvisade också de s.k. nyfriskjobben. Vi förespråkar i stället riktade anställningsstöd för grupper som står långt bort från arbetsmarknaden och anställningsstöd som kräver anvisning från Arbetsförmedlingen. Regeringens förslag för vissa grupper ger heller inte samma volymer och stödnivåer som många av de åtgärder som Vänsterpartiet föreslår. I detta avseende hänvisas till våra motioner inom arbetsmarknadspolitikens område.
Vad som ovan anförs om nystartsjobb och nyfriskjobb bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet förslår i en separat motion, 2009/10:Sf327 Sjuklön och trygghetsfrågor, att ansvaret att betala sjuklön tas bort i företag med upp till tio anställda.
År 2007 tog regeringen bort arbetsgivarnas medfinansieringsansvar, men det räcker inte. Även om mindre företag som kollektiv har en lägre sjukfrånvaro än genomsnittet kan sjuklönekostnader ge upphov till problem i det enskilda företaget, exempelvis avbrott i verksamheten som påverkar resultatet. I årets budget föreslår regeringen en mindre sänkning av småföretagens sjuklönekostnader. Det är naturligtvis bra men vi har länge propagerat för ett mer långtgående förslag som innebär att sjuklönekostnaden slopas helt i företag med upp till tio anställda. Företagen avlastas ekonomiskt samtidigt som risken för utestängningseffekter på arbetsmarknaden minskar.
Riksdagen bör begära att regeringen återkommer med lagförslag om särskilda regler för sjukpenning under de första 14 dagarna för anställda i företag med upp till tio anställda.
När alliansregeringen tillträdde tog man bort tidigare nedsättning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter som funnits sedan tidigare mandatperiod. Även om man inte kunnat påvisa en tydlig koppling mellan den tidigare nedsättningen och sysselsättningen, kom förändringen i första hand att drabba de mindre företagen.
Regeringen har sänkt socialavgifterna för innevarande år. Vänsterpartiet gick emot den sänkningen i förra årets budgetmotion då vi menade att det inte var en tillräckligt effektiv åtgärd för att öka sysselsättningen. Vänsterpartiet vidhåller den uppfattningen i samband med årets budgetmotion. Detta bör ges regeringen till känna.
Däremot vill vi ha en rejäl satsning som får betydelse i första hand för mindre företag. Vi föreslår en reducering av arbetsgivaravgifterna med 5 procent på en lönesumma upp till 800 000 kronor. Det innebär att avdraget kan bli maximalt 40 000 kronor per år. Nettoeffekten av våra förslag innebär att ett företag med en årslönesumma upp till maximalt 800 000 kronor kan få en sänkning med 32 000 kronor per år jämfört med regeringens förslag.
När det gäller egenavgifter för enskilda näringsidkare och handelsbolag vill vi utvidga regeringens förslag till att omfatta alla och inte begränsas till vissa åldersgrupper. Vi vill dessutom höja ambitionsnivån och föreslår att egenavgifterna ska minska med 7,5 procentenheter dock högst 15 000 kronor per år. En förutsättning ska vara att överskottet av näringsverksamhet uppgår till 40 000 kronor.
Vad som ovan anförs om reducering av arbetsgivaravgifter och minskade egenavgifter bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Nettoeffekten av vårt förslag innebär att en egenföretagare får en nedsättning med ytterligare 3 000 kronor per år jämfört med regeringens förslag. Detta förutsätter att villkoren är uppfyllda.
Vänsterpartiet har i flera år drivit kravet om en nedsättning av arbetsgivaravgifterna i s.k. soloföretag. Syftet är att öka viljan att anställa. Det har visat sig att det största motståndet att göra anställningar finns hos just de företagare som inte tidigare har någon anställd. Vi föreslår därför en sänkning av arbetsgivaravgiften för soloföretagare till 10,21 procent vid en nyanställning. Reduceringen avser den först anställde. När alliansregeringen tillträdde valde man att ta bort förslag till en sådan åtgärd som vi var beredda att genomföra. Eftersom förslaget dessutom är kopplat till en direkt handling (nyanställning) blir det mycket mer träffsäkert än många av regeringens förslag.
Vad som ovan anförs om sänkta arbetsgivaravgifter i s.k. soloföretag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen föreslår en utvidgning av det nuvarande systemet med kommunal fastighetsavgift till att omfatta även fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde och tomtmark för småhus som är bebyggda med småhus på ofri grund. Vänsterpartiet tycker det är bra att regeringen vidtar den här åtgärden, eftersom hittills rådande system uppfattats som orättvist och obegripligt av många fastighetsägare. Beträffande fastighetsbeskattning i övrigt hänvisas till avsnittet nedan.
Vänsterpartiet har inga invändningar mot regeringens övriga förslag i budgetpropositionen vad gäller stämpelskatt vid vissa förvärv eller att reglerna för beskattning av andelsbyten vid utflyttning anpassas till EG-rätten.
De borgerliga partierna lovade i valrörelsen att avskaffa fastighetsskatten. Det har inte skett. De med lyxvillor har fått en kraftigt sänkt skatt. Men vanliga småhusägare har i stället bara fått se sin fastighetsskatt byta namn till fastighetsavgift.
De förändringar som regeringen har gjort har bidragit till att öka klyftorna i Sverige samtidigt som bostadsmarknadens funktionssätt har försämrats. Regeringen har infört en räntebeläggning på uppskov. Räntebeläggningen, som är att betrakta som en skatt, gäller inte bara nya uppskov utan även tidigare gjorda uppskov.
Regeringens hantering av fastighetsskatten har orsakat stor oro bland husägare. Vi menar att det är viktigt att husägare får långsiktiga besked som gör att man kan planera sin ekonomi på bra sätt, samtidigt är det tydligt att rättvisan, neutraliteten och rörligheten måste förbättras.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är överens om att utforma den samlade beskattningen på fastigheter på ett sätt som bidrar till att skapa ett bättre fördelningspolitiskt skattesystem. Vårt gemensamma besked är att det nuvarande systemet för fastighetsskatt kvarstår med tre tydliga förbättringar:
(1) Rättvis: De som har de dyraste villorna med ett marknadsvärde över ca 6 miljoner kronor (dvs. ett taxeringsvärde om 4,5 miljoner kronor eller mer) kommer att få höjd skatt. Samtidigt utvidgas den nuvarande begränsningsregeln så att fler med små inkomster får sänkt fastighetsskatt1.
(2) Neutral: Fastighetsskatten för hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar sänks. Neutraliteten mellan olika boendeformer utreds och åtgärder vidtas.
(3) Rörlighet: Uppskovsskatten och begränsningen för uppskov tas successivt bort, givet att det statsfinansiella läget så tillåter och att det finansieras på ett fördelningspolitiskt acceptabelt sätt. På så sätt ökar rörligheten på bostadsmarknaden. I ett första steg tas skatten på uppskov upp till 200 000 kronor bort. Därmed har nästan hälften av den statsfinansiella kostnaden av att avskaffa uppskovet uppnåtts. Vi kommer även att tillsätta en utredning som ser över systemet med uppskov och hur det kan säkerställa att uppskoven betalas in.
Förändringar av fastighetsskatten år 2010 och 2011
Regeringen bör återkomma med ett förslag till fastighetsskatt som är utformat på ett sätt som anges ovan. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Förmögenhetsskatten är borttagen. Syftet var, enligt regeringen, att skapa fler jobb. Det bygger på en föreställning om att ett borttagande av förmögenhetsskatten skulle innebära en kraftig ökning av riskvilligt kapital. Även om det kan finnas ett samband, tror vi att det är starkt överdrivet.
Vänsterpartiet föreslår att förmögenhetsskatten återinförs. Vi kan också konstatera att de som tidigare betalade förmögenhetsskatt tillhörde de övre inkomstskikten. Vänsterpartiet menar att i en översyn kan andra metoder prövas för en stabilare skattebas och för att förmögenhetsskatten ska upplevas som mer rättvis.
Vi föreslår att skattesatsen sätts till 1,5 procent men att tillgångar i form av fastigheter tas upp till 0,75 procent. Fribeloppen bör vara 1,5 miljoner kronor respektive 3 miljoner kronor för ensamstående respektive sammanboende.
Regeringen bör återinföra lagen om statlig förmögenhetsskatt.
Vad som ovan anförs om förmögenhetsskatt bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen föreslår att andelar i handelsbolagssektorn fogas in i systemet med skattefria utdelningar. Syftet är att förenkla och samtidigt förhindra olika typer av upplägg för att uppnå skattefördelar. Vidare föreslås en utvidgning av reglerna om beskattning av vissa penninglån (s.k. förbjudna lån) till att även omfatta utländska juridiska personer. Meningen är att man ska förhindra att lån tas från utländska holdingbolag av svenska ägare i syfte att kringgå skatt. Regeringen föreslår också ändrade regler vid beskattning av underskottsföretag för att motverka att man kringgår regelverket. Vänsterpartiet står bakom förslagen och har heller inget att erinra mot övriga förslag på området.
Det är viktigt att ha ett enhetligt likformigt regelsystem med få undantag som är enkelt att förstå och tillämpa för den enskilde företagaren. Ett likformigt skattesystem förhindrar också inlåsningseffekter och en snedvriden konkurrens.
På andra ställen i den här motionen, och i andra motioner, tar vi upp förslag som gynnar mindre företag. Det handlar om att små företag inte ska behöva betala sjuklönekostnader, att reducera arbetsgivaravgifter och att trygghet och rättstrygghet ska upprätthållas. Vänsterpartiet vidhåller dock tidigare förslag att bolagsskatten ska uppgå till 28 procent.
Vad som ovan anförs om bolagsskatten bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vi vill också stimulera forskning och utveckling i mindre företag. Det är avgörande för framtida satsningar inom bl.a. miljö- och energiteknik. Därför är en uppmuntran nödvändig. Anslaget till Forska och Väx bör kompletteras med möjlighet till skattereduktion för forskningssatsningar. Stödet ska avse högst 35 procent av företagets kostnader upp till ett tak på 2,8 miljoner kronor. Alla företag med upp till 250 anställda ska omfattas. Den här typen av system är vanligt i andra länder. Vårt grannland Norge har ett sådant system sedan några år tillbaka.
Vad som ovan anförs om kreditering på skattekonto avseende FoU bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
På området som berör skatter på energi och miljö lägger regeringen en rad förslag i budgetpropositionen. Bland annat föreslår man en höjning av den generella koldioxidskatten med 1 öre/kg koldioxid. Syftet är att finansiera borttagandet av avfallsförbränningsskatten. Vänsterpartiet välkomnar höjningen av koldioxidskatten. Däremot bör avfallsförbränningsskatten vara kvar i avvaktan på en förutsättningslös och grundlig analys av mål- och medelseffektiviteten för avfallspolitiken. Detta bör ges regeringen till känna.
Regeringen föreslår även höjd koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen utanför EU:s handel med utsläppsrätter, vilket vi står bakom.
Ytterligare förslag från regeringen är nedsättning av koldioxidskatten för energiintensiva företag, höjning av koldioxidskatten på naturgas och gasol vid drivmedelsanvändning och sänkt återbetalning av koldioxidskatt för dieselolja i jordbruks- och skogsmaskiner. Vi har inget att erinra mot regeringens förslag. Vi ställer oss också bakom förslagen som innebär en omläggning av energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen efter energiinnehåll och införandet av energiskatt på fossila bränslen i vissa sektorer.
Samtidigt som regeringen höjer koldioxidskatten i vissa fall, föreslår den även att koldioxidskatten slopas för bränslen som förbrukas i industrianläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Systemet har inte varit tillräckligt miljöstyrande. Vänsterpartiet vill se att utsläppen verkligen minskar innan skatten tas bort och avvisar därför förslaget. Detta bör ges regeringen till känna.
Likaså avvisar vi regeringens förslag om att ta bort energiskatteavdraget för havsbaserad vindkraft. Detta bör ges regeringen till känna.
Bland regeringens förslag på energi- och miljöområdet finns också slopad skatt på handelsgödsel. Vänsterpartiet avvisar förslaget. Vi menar tvärtemot regeringen att denna skatt har visat sig vara ett mycket effektivt styrmedel för att minska övergödningen. Detta bör ges regeringen till känna.
Vi har tidigare föreslagit att det ska ske en successiv upptrappning av dieselskatten med 10 öre per år. Detta skulle ske samtidigt som vi sänker fordonsskatten för dieselfordon med motsvarande belopp som staten får in. Det skulle således bli finansiellt neutralt för staten, men styra mot ett högre pris på den rörliga transportkostnaden och ett lägre på den fasta transportkostnaden. Nu har regeringen tillmötesgått vårt förslag och avser att skatteväxla höjd dieselskatt med 20 öre mot samma summa sänkt fordonsskatt för tunga fordon. Skillnaden mellan regeringens förslag och vårt är att vi växlar 10 öre varje år, medan regeringen växlar 20 öre vartannat år. Efter två år är det således samma nivå. Även om vi tycker att vår konstruktion är bättre accepterar vi regeringens förslag och lägger därmed inte fram något annat förslag.
På trafikområdet föreslås också ökad koldioxidrelatering av fordonsskatten genom att koldioxidkomponenten höjs från 15 kronor/g CO2 till 20 kronor/g CO2. Vänsterpartiet menar att detta är ett steg i rätt riktning och godkänner därför förslaget, men vi vidhåller dock vårt krav på en skarpare förändring. Vårt förslag till mer koldioxidrelaterad fordonsskatt utvecklas på annan plats i den här motionen. Regeringen föreslår också skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper. Tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna presenterar vi i våra respektive budgetmotioner ett gemensamt miljöfordonspaket. Vi menar att beskattningen av fordon behöver utformas på ett sätt som har större miljöstyrande effekt, men föreslår just nu inga ändringar i regeringens förslag.
Avslutningsvis lägger regeringen två förslag angående koldioxidrelaterad fordonsskatt för lätta lastbilar, lätta bussar och husbilar samt justeringar i fordonsskatten för dieseldrivna personbilar. Regeringen avser att återkomma med särpropositioner i frågan. Vi avvaktar därför till dess med slutligt ställningstagande.
Vänsterpartiet har en rad förslag där vi använder skatter som styrmedel för att uppnå den rödgröna oppositionens gemensamma mål att utsläppen i Sverige bör minska med 45 procent fram till 2020 i förhållande till 1990 års nivå. Förslagen som berör trafikområdet nedan utvecklas ytterligare i vår motion 2009/10:T426 Trafik och miljö.
Vänsterpartiet föreslog i statsbudgeten för 2008 en höjning av bensin- och dieselskatten med 75 öre under tre år, dvs. 25 öre per år. Regeringen höjde koldioxidskatten på bensin med 29 öre 2008, vilket gjorde att vi biföll förslaget. Inför 2009 års statsbudget lade regeringen inte fram något förslag om höjning, vilket ledde till att Vänsterpartiet föreslog en höjning med 21 öre (29+21=50 öre). Inför 2010 vill Vänsterpartiet fullfölja sin plan om att höja skatten med 75 öre. Regeringen höjer bensinskatten med 2 öre 2010. Vi föreslår därför en höjning av koldioxidskatten på drivmedel med 19 öre för 2010 och 25 öre 2011, vilket gör att vi då kommer upp till nivån 75 öre.
Vad som ovan anförs om att höja bensinskatten bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen höjde koldioxid- och energiskatten på diesel med 55 öre 2008 vilket gjorde att vi biföll förslaget. Inför 2009 års statsbudget lade regeringen inte något förslag på höjning, vilket ledde till att Vänsterpartiet föreslog en höjning med 20 öre (55+20=75 öre). Inför 2010 vill Vänsterpartiet fullfölja sin plan om att höja skatten med 75 öre på 3 år. Regeringen höjer dieselskatten med 3 öre 2010. Vi föreslår därför en höjning av dieselskatten med 17 öre för 2010, vilket gör att vi då kommer upp till nivån 75 öre.
Vad som ovan anförs om att höja dieselskatten bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
En höjning av drivmedelsskatter ger bra klimateffekter men för även med sig oönskade effekter för personer med låga inkomster och för boende i glesare bygder. Därför gör vi en skatteväxling så att dessa grupper inte drabbas så hårt. Det sker bl.a. genom att vi föreslår sänkt fordonsskatt på landsbygden. Vad som anförs om sänkt fordonsskatt för boende på landsbygden bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet vill också avsevärt öka utbudet av kollektivtrafik på landsbygden. Vi avsätter därför 2,5 miljarder kronor under en treårsperiod för ändamålet. Vi föreslår att Rikstrafiken ges i uppdrag att utreda hur ett lämpligt system för kreditering av medel från staten till trafikhuvudmännen via kommuner och landsting kan se ut. Eftersom vi anser att förslaget bör utredas mer tror vi inte att det är möjligt att införa systemet förrän 1 juli 2010.
Vad som anförs om statliga medel till kollektivtrafik på landsbygden bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet driver krav på ökade energi- och koldioxidskatter. Samtidigt som höjd dieselskatt är en åtgärd för att minska miljöbelastningen, leder åtgärden till försämrade möjligheter att bedriva kollektivtrafik. Den senaste statliga höjningen av dieselskatten år 2008 betydde att busstrafiken fick ökade drivmedelskostnader motsvarande 100 miljoner kronor. Vi anser att busstrafiken inte ska belastas med dessa ökade drivmedelskostnader och genom ett restitutionsförfarande i stället ges ersättning för dessa. På samma sätt vill vi kompensera busstrafiken med 40 miljoner kronor för den dieselskattehöjning vi själva föreslår från år 2010.
Vad som anförs om busstrafik och drivmedelsskatter bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
År 2000 höjdes fordonsskatten för bussar från 1 500 kronor till 20 000 kronor. Det är inte rimligt att bussar ska påföras så hög fordonsskatt med tanke på att tåg och flyg är skattebefriade. Kollektivtrafiken måste stimuleras och vi vill därför sänka fordonsskatten för tunga bussar till 2000 års nivå.
Vad som anförs om busstrafik och fordonsskatter bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Den borgerliga regeringen har beslutat att den privata trafikförsäkringen ska ta över sjukförsäkringens åtagande i de fall där trafikskador har genererat kostnaden. Som ett led i detta har skatt på trafikförsäkringspremien införts.
Regeringens beslut att lägga skatt på trafikförsäkringen innebär även att busstrafiken påförs ökade kostnader. Bussar har t.ex. fått en ökad premieskatt med ca 8 000 kronor per buss! Vi anser att detta är orimligt och vill avskaffa trafikförsäkringspremien för bussar, vilket betyder ca 100 miljoner kronor mer till busstrafiken.
Regeringen bör genast lägga fram förslag som innebär att trafikförsäkringspremien för bussar avskaffas. Detta bör ges regeringen till känna.
Som beskrivits ovan föreslår regeringen en ökad koldioxidrelatering av fordonsskatten. Vänsterpartiet tycker dock att fordonskatten kan vara ännu mer miljöinriktad. Därför föreslår vi att den fiskala basskatten på 360 kronor avskaffas och att koldioxidkomponenten i stället höjs från 15 kronor/g CO2 till 24 kronor/g CO2. Det skulle betyda att bilar med låga utsläpp av koldioxid gynnas medan mer bränsleslukande bilar får en höjd skatt.
Vad som anförs om koldioxidbaserad fordonsskatt bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vi föreslår att en miljöbaserad försäljningsskatt på nya personbilar införs. Sverige är ett av få EU-länder som inte har en försäljnings- eller registreringsavgift. I SOU 2005:51 presenterades ett konkret förslag där bilar med utsläpp över en viss nivå betalar försäljningsskatt medan andra är befriade. Syftet är att tydliggöra livscykelkostnaden, samtidigt som den uppmuntrar till köp av mer miljövänliga alternativ.
Vad som anförts om försäljningsskatt bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vi föreslår att man slopar arbetsgivaravgiften och förmånsbeskattningen för cykel i de fall där arbetsgivare köper en cykel till den anställde för maximalt 5 000 kronor. Detta i syfte att få arbetsgivare att stimulera sin personal att i stället för bil ta cykel till arbetsplatsen.
Vad som anförs om slopad arbetsgivaravgift och förmånsskatt vid inköp av cykel till anställd bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet föreslår att en klimatskatt införs på inrikesflyget. Vår utgångspunkt är att nivån på koldioxid- och energiskatt på flygfotogen ska motsvara den nivå som gäller för bensin för bilar. Skatten införs i form av en schabloniserad start- och landningsavgift om 11 000 kronor per start/landning. En sådan konstruktion skulle öka incitamentet att fylla planen med resenärer och därmed minska påverkan på miljön. Vårt förslag är inte en lika träffsäker konstruktion som en bränsleskatt, men i väntan på ändrade internationella regelverk är det ändå ett tydligt ekonomiskt styrmedel mot en minskad miljöpåverkan.
Vad som ovan anförs om klimatskatt på inrikesflyg bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet anser att fritidsbåtar bör betala för den kostnad som de medför vad gäller sjöräddning, haverier, miljöpåverkan osv. Vi anser därför att det ska införas en båtskatt för fritidsbåtar. En sådan skatt kan finansiera dels fritidsbåtarnas andel av infrastrukturkostnaderna, dels en sänkning av skatten på alkylatbensin med en krona per liter.
En förutsättning för en båtskatt är att det finns ett båtregister. Regeringen bör därför ta fram ett lagförslag till båtskatt som kan gälla från och med 2011. Vad som ovan anförs om skatt på fritidsbåtar och sänkt skatt på alkylatbensin bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen har föreslagit sänkt återbetalning av koldioxidskatt för dieselolja i jordbruks- och skogsmaskiner. Som vi skrivit ovan stödjer vi förslaget. Vad gäller återbetalningen av koldioxidskatt till jordbruket anser vi att de som lever upp till tydliga krav på minskade utsläpp ska kunna erhålla stöd motsvarande den minskade återföringen av koldioxidskatten.
Vad som ovan anförs om stöd till jordbruket bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Halterna av bekämpningsmedel ökar i vattendrag, sjöar och hav vilket påverkar det marina ekosystemet negativt. Trots detta föreslår regeringen att skatten på handelsgödsel tas bort. Vi avvisar förslaget. I stället föreslår vi, som ett led i att minska jordbrukets påverkan för övergödningen av haven, en höjning av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel med 20 procent.
Vad som ovan anförs om skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vi vill genomföra en femårig utfasning av koldioxidskattebefrielsen för torv. Torvbrytningen står i konflikt med klimatmål och naturvårdsmål och bidrar endast med en halv procent av landets energiförsörjning. Därför avvisar vi den skattebefrielse vad gäller koldioxid som torven har.
Vad som ovan anförs om en femårig utfasning av koldioxidskattebefrielsen för torv bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utifrån de höga vinster som i dag görs på elkraft från vatten- och kärnkraft beroende på den avreglerade elmarknaden så anser Vänsterpartiet att en höjning av skatten på kärnkraft och vattenkraft är motiverad. Vi föreslår att fastighetsskatten på vattenkraft höjs med 10 procent år 2010. Inför år 2011 höjer vi ambitionsnivån ytterligare. Likaså föreslår vi en höjning av skatten på termisk effekt i kärnkraftverk med 10 procent, även här höjer vi skatten ytterligare år 2011.
Vad som ovan anförs om höjning av fastighetsskatten på vattenkraft och skatt på termisk effekt i kärnkraftverk bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen föreslog i samband med budgetpropositionen för år 2008 en sänkning av lotteriskatten. Vi delade inte regeringens bedömning beträffande ATG:s utveckling, varför en skattesänkning inte är befogad.
Vad som anförs om lotteriskatt bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I budgetpropositionen för år 2008 föreslog regeringen ett införande av en jämställdhetsbonus för föräldralediga. Reformen innebär att en arbetande förälder ska få en bonus via kreditering av skattekonto på maximalt 3 000 kronor i månaden, under förutsättning att föräldrarna delar på uttaget av föräldrapenning. Hur stor bonusen blir för den enskilde styrs dels av förvärvsinkomsten, dels av i vilken utsträckning föräldrarna delar på föräldrapenningen.
Vänsterpartiet är kritiskt till denna konstruktion och vill att jämställdhetsbonusen slopas. Vi menar att en jämställdhetsbonus befäster idén om föräldraskapet som obligatoriskt för kvinnor och ett frivilligt erbjudande för män – som kan locka en och annan om villkoren är tillräckligt förmånliga. Vi föreslår i stället att en reform om individualiserad föräldraförsäkring ska genomföras och preciserar detta förslag i vår motion 2009/10:Sf318 Individualiserad föräldraförsäkring m.m.
Vad som ovan anförs om jämställdhetsbonus bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Den nuvarande regeringen har slopat de flesta anställningsstöden och satsat på sänkta sociala avgifter, även för icke arbetslösa.
Systemet med sänkta sociala avgifter för unga är mycket dyrt och har dålig träffsäkerhet. Riksrevisionen konstaterar i rapporten RiR 2008:16 att sysselsättningseffekten är mycket begränsad och att varje ungdomsjobb kostat nästan 1 miljon kronor brutto i genomsnitt. Vi avskaffar därför den subventionen.
Vi vill i stället rikta anställningsstöd till långtidsarbetslösa unga som bäst behöver det. Tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna vill vi satsa på ett första jobbet-avdrag som riktar sig till långtidsarbetslösa unga. Det innebär att de arbetsgivare som anställer en ung långtidsarbetslös får göra ett skatteavdrag på två tredjedelar av lönekostnaden under maximalt tolv månader. Arbetsförmedlingen ska anvisa platserna för att uppnå önskvärd sysselsättningseffekt och garantera kollektivavtalsenliga löner. Vi föreslår 4 000 första jobbet-avdrag 2010–2011 samt 2 000 platser 2012. Dessutom föreslår vi att kommuner och landsting ska få anställningsstöd för att anställa 1 500 unga per år 2010 och 2011 i s.k. traineeprogram i välfärden.
Vi avvisar även nystartsjobben eftersom de inte har gett den utdelning i form av varaktiga jobb som riktade anställningsstöd med högre subventionsgrad ger. Vi satsar i stället på riktade anställningsstöd som kräver anvisning från Arbetsförmedlingen.
Vi avsätter utrymme för 7 500 platser i plusjobb för långtidsarbetslösa, varav 2 500 ska vara vikta för personer över 60 år. För denna grupp är subventionsgraden 100 procent. Utöver detta vill vi ha 5 000 platser i förstärkt anställningsstöd med en subventionsgrad på 75 procent. Vi återinför också 1 000 platser i programmet Gröna jobb för långtidsarbetslösa. Vidare vill vi ha 2 000 platser med anställningsstöd för långtidssjuka och 4 000 platser med anställningsstöd för nyanlända. För att kompensera kommunerna för vår utbildningssatsning inom äldre- och handikappomsorgen avsätter vi resurser för utbildningsvikariat i enlighet med den modell som gällde under Kunskapslyftet. Vi avsätter utrymme för sammanlagt 3 000 vikarieplatser år 2009.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår Vänsterpartiet följande i budgetmotionen vad gäller krediteringar med skatteanknytning för vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder, i förhållande till regeringens förslag.
Tabell 7: Anställningsstöd och krediteringar med skatteanknytning, differens i förhållande till regeringens förslag 2010
Vad som ovan anförs om anställningsstöd och kreditering med skatteanknytning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Alla barn har rätt till en bra skolmiljö. Sveriges skolor har stora behov av renoveringar. På grund av den ekonomiska krisen är arbetslösheten i byggbranschen hög. Det finns ett gyllene tillfälle att sätta igång och tidigarelägga renoveringsprojekt som både skapar nya jobb, leder till bättre arbetsmiljö för lärare och elever i landets skolor och minskaR energianvändningen i våra skolor. Det tidigare stöd som funnit för energieffektivisering i offentliga lokaler håller på att avvecklas av regeringen. Vi menar att det är fel väg att gå särskilt när byggkonjunkturen nu viker kraftigt.
Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna, föreslår att det införs en skol-ROT för renovering av skolor under perioden 2010–2012. Förslaget beskrivs mer utförligt i vår budgetmotion 2009/10:Fi261 Investera Sverige ur krisen. Avdraget ger skolorna maximalt 50 procent av arbetskostnaderna tillbaka. För att få ta del av avdraget krävs att renoveringarna minskar energianvändningen med 30 procent. Vi avsätter 400 miljoner kronor för stödet per år 2010–2012. Stödet ges som en kreditering på skattekontot.
Vad som ovan anförs om kreditering på skattekonto avseende skol-ROT bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet vill återställa beräkningsgrunden för de pensionärer som faktiskt fick en konkret sänkning av sin pension i och med saneringspolitiken under 1990-talet. Det skulle innebära en uppräkning av tilläggspensionen för denna grupp pensionärer med ca 6 procent. Detta skulle innebära en satsning på att höja tilläggspensionen för de tidigare ATP-pensionärer som gick i pension 1990 eller tidigare, och omfattar personer som är födda 1925 eller tidigare. Att höja pensionerna med 6 procent för denna grupp skulle innebära en utgiftsökning för staten som överförs till ålderspensionssystemet för utbetalning av tilläggspension.
Vad som ovan anförs om ökade utbetalningar till ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten och om ökad utbetalning av tilläggspension bör riksdagen besluta.
Skatteverket beräknar att staten förlorar ca 130 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter varje år. Det är ett resultat av både medvetet skattefusk och oavsiktliga misstag, men fusket står för den största delen. Att bekämpa skattefusket handlar om att stärka välfärden men också om att skapa rättvisa villkor för företagen. Rättvisa konkurrensvillkor kräver att kraftfulla åtgärder vidtas mot dem som undanhåller delar eller hela intäkten från beskattning eller bryter mot andra bestämmelser som hederliga företag följer.
Ekobrottsmyndigheten har konstaterat att kopplingen mellan den grova organiserade brottsligheten och ekonomisk brottslighet växer. Den svarta sektorn i Sverige har tydliga inslag av grov organiserad brottslighet som också ingår i europeiska och internationella nätverk. Skatteplanering syftande till skattefusk sker ofta med hjälp av s.k. skatteparadis.
Ett flertal myndigheter samverkar i dag nationellt och i regionala underrättelsecentra (RUC) för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Polisen leder spaning och gör gripanden. Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten utreder och väcker åtal om brott. Skatteverket sköter den löpande skattekontrollen och gör grundjobbet i utredningarna om skattebrott. Kronofogdemyndigheten driver in skatteskulder. Även Tullverket och Försäkringskassan ingår i samarbetet.
I den dåvarande socialdemokratiska regeringens sista statsbudget för 2006, utformad i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna, drogs riktlinjerna för ett kraftfullt arbete mot bidrags- och skattefusk upp. Skatteverket fick ökade resurser. Arbetet med att ta fram en lagstiftning för certifiering av kassaregister inleddes. En delegation mot felaktiga utbetalningar bildades. Skatteverket fick också rätt att kräva personalliggare av restaurang- och frisörsbranscherna och göra oannonserade kontroller. Den borgerliga regeringen har hitintills tagit få egna initiativ kring skattefusket. I princip har de förvaltat de socialdemokratiska initiativen, men Skatteverket förlorade de extraresurser de hade fått för att bekämpa skattefusket.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna har tagit fram ett nytt offensivt program mot skattefusk och ekobrott. För att snabbt och effektivt komma igång med programmet vill vi permanent stärka Skatteverkets resurser med 50 miljoner kronor. Denna satsning ger utrymme för att t.ex. anställa uppemot 100 nya specialister.
Skatteparadis och skatteflykt
Vi vill att Sverige prioriterar kampen mot ekobrott och skattefusk i Europa. Genom att Sverige agerar direkt som stat eller som medlem i EU i olika samarbetskonstellationer kan vi se till att skatteparadisen tvingas till skatteavtal. Skattemyndigheter måste få kunna lämna vidare information om misstänkt penningtvätt, försäkringsbedrägeri etc. till finanspolisen. Skattemyndigheter måste kunna ta del av informationen när åklagare via internationell rättshjälp hittar misstankar om skattebrott. Vi menar att lagen om skatteflykt inte har varit effektiv och därför måste ses över.
Vad som ovan anförs om att prioritera kampen mot ekobrott och skattefusk bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Bekämpa penningtvätt
Penningtvätt och skattebrott hänger samman. I detta förenas grov organiserad brottslighet med ekonomisk brottslighet. Finansinspektionen har uppdraget att samordna penningtvättsbekämpningen och följer genomförandet av EU:s tredje penningtvättsdirektiv. Här krävs dock större insatser. Vi menar att det behöver utredas om penningtvätt ska betraktas som ett separat brott. Sekretesslagformuleringar som hindrar Skatteverket att rapportera misstänkt penningtvätt måste ändras. Misstänkta penningtransaktioner ska kunna frysas under begränsad tid. Kontrollen över växlings- och factoringbolagen måste skärpas eftersom dessa i dag används både när svarta pengar tvättas vita och då vita pengar görs om till svarta.
Vad som ovan anförs om att bekämpa penningtvätt bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Fullständigare informationsutbyte inom EU och Europa
Sparandedirektivet innebär att privatpersoners ränteinkomster ska beskattas i de länder där personen är bosatt och inte där pengarna är placerade. I dag omfattas dock inte alla länder i EU av informationsutbytet och inte heller juridiska personer. Vi vill att Sverige ska driva att europeiska stater med nära förbindelser till EU, som t.ex. Schweiz och de olika europeiska ministaterna, också ska tas med i initiativet och därmed förbinda sig till informationsutbyte. Vi vill också att juridiska personer omfattas.
Vad som ovan anförs om ett fullständigare informationsutbyte inom EU och Europa bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Bekämpa momsfusket
I dag sker en rapportering av varuutbyten mellan EU-länder. Genom dagens rapportering bekämpas momsfusket mellan EU-medlemmarna. Detta utbyte kommer från den 1 januari 2010 att utökas. Vi vill att Sverige inom EU och OECD verkar för att integrera även övriga europeiska stater utanför EU/EES, främst de europeiska skatteparadisen, i rapporteringen.
Vad som ovan anförs om momsfusk bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Personalliggare och oannonserade kontrollbesök
Skatteverket har, och har haft, en rad olika branschprojekt mot skattefusk. Personalliggare kombinerat med oannonserade kontrollbesök inom frisörs- och restaurangbranscherna har visat sig vara ett verksamt instrument. Vi vill utvidga detta system så att alla relevanta branscher och företag omfattas. Vi vill i första hand gå vidare med bygg- och tvätteribranscherna samt med branscher som i hög utsträckning använder sig av underentreprenörer, t.ex. städ- och flyttbranscherna. Vi vill framhålla det initiativ som t.ex. byggbranschen själv har tagit mot oseriösa företag.
Vad som ovan anförs om personalliggare och oannonserade kontrollbesök bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Individuell skatteinbetalning
Månadsredovisning av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter ska ske individuellt och inte, som i dag, med en totalsumma. Det skulle underlätta för Skatteverket att upptäcka om arbetsgivaren betalar in för lite i skatt. En inbetalning på 50 000 kronor kan, som det är i dag, gälla för fyra anställda likaväl som för 40. Genom individuell skattedeklaration så försvåras redovisning av oriktiga siffror och det skapas möjlighet att bedöma realismen i inbetalningen. Den anställde ska också själv kunna kontrollera att skatter och avgifter är inbetalda för honom/henne.
Vad som ovan anförs om individuell skatteinbetalning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Se över möjligheterna till ett entreprenadavdrag
Ett entreprenadavdrag är en lösning där en viss del av betalningen till en underentreprenör hålls inne för att säkra inbetalning av skatter och arbetsgivaravgifter. Syftet är att minska möjligheten till fusk och säkra betalningar av skatter och arbetsgivaravgifter. Vi vill se över de eventuella möjligheterna att införa ett entreprenadavdrag i ett första steg i bygg- och anläggningsbranschen.
Vad som ovan anförs om att se över möjligheterna till ett entreprenadavdrag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Prövning och återkallande av F-skattsedel
Effekterna av det nya systemet för F-skattsedlar bör ses över inte bara ur ett arbetsmarknadsperspektiv utan också ur ett skatteuppbördsperspektiv. Möjligheten att få F-skattsedel då sökanden har varit inblandad i skattefusk eller annan ekonomisk brottslig verksamhet ska begränsas. F-skattsedel ska återkallas då en innehavare dömts för skattefusk eller annan ekonomisk brottslighet. Förnyad prövning av F-skattsedel kan ske först efter det att grunderna för indragningen har undanröjts och en karenstid har utgått. Beroende på översynens resultat är vi beredda att pröva Skatteverkets förslag om exempelvis tidsbegränsad F-skattsedel.
Vad som ovan anförs om prövning och återkallande av F-skattsedel bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Redovisningscentraler för taxibranschen
För att framgångsrikt slutföra arbetet mot skattefusk i taxibranschen behövs redovisningscentraler till vilka köruppdragen och ersättningarna rapporteras. Dagens beställningscentraler kan sköta denna funktion. Krav på anslutning till redovisningscentral skrivs in som villkor för taxitillstånd. Precis som i fråga om certifierade kassaregister ska en övergångsperiod förbereda införandet.
Vad som ovan anförs om redovisningscentraler bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Gör det lättare att utbyta information om brottsmisstänkta
Det måste bli lättare för myndigheter att delge varandra information som motverkar skattebrott och grov organiserad brottslighet. Sekretesslagstiftningen och dess tillämpning måste anpassas till detta behov. Både Skatteverkets fiskala avdelning och skattebrottsenheten hindras idag av regeltolkningar. Då brottsmisstanken hos en myndighet vid fällande dom kan ge fängelsestraff ska sekretess inte längre gälla mellan myndigheter eller, som i Skatteverkets fall, inom myndigheten.
Vad som ovan anförs om att göra det lättare att byta information om brottsmisstänkta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Tabell 8: Skattetabell
| [1] | I detta förslag utvidgas den nuvarande begränsningsregeln. Vi är beredda att om det finns behov se över konstruktionen av begränsningsregeln så att rättvisan ökar. |