Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tillsyn över kommunala inköpskarteller.
Många kommuner samverkar vid upphandling för att få ett bättre förhandlingsläge och på så sätt sänka sina kostnader. Det är ett effektivt och i det korta perspektivet rationellt sätt att göra kommunala upphandlingar. Problemet uppstår i det lite längre perspektivet.
När det vid ett senare tillfälle är dags att göra en ny upphandling är risken nämligen stor att det bara finns en möjlig leverantör och därför ingen konkurrens. Priset, som tidigare förhandlats ned av den starka köpargrupp som kommunerna innebar, förhandlas nu upp av den ännu starkare leverantören.
Dessvärre är priset inte den enda nackdelen med det ovannämnda scenariot. Den totala avsaknaden av konkurrens innebär nämligen ett starkt skäl för att kommunen på egen hand borde sköta produktionen. Det av kommunerna skapade privata monopolet blir således ett argument för att kommunalisera verksamheten.
Prispress uppåt beroende på monopol och risken för kommunalisering av privat verksamhet gör att kommunala inköpskarteller är något som måste undvikas. Därför borde tillsynen över sådana karteller ökas så att upphandlingarna inte blir så stora att de negativt påverkar konkurrensen inom en viss bransch.
Detta uppdrag ligger till viss del redan på Konkurrensverket, men det är viktigt att de ser det som en prioriterad uppgift och att de vidtar kraftfulla åtgärder vid de tillfällen konkurrensen misstänks vara långsiktigt hotad.