Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur videokonferenser kan ersätta fysiska möten och därmed minska klimatpåverkan samt spara tid och pengar genom minskat resande.
I augusti 2009 presenterades i Norge rapporten ”2009-082 IKT och klimat-utslipp” som tagits fram på uppdrag av Fornyings- og administra-sjonsdepartementet (FAD). Rapporten visar att norska staten kan spara inte bara klimat utan också tid och pengar genom att i större utsträckning ersätta resor med videokonferenser.
2008 genomförde de norska statsanställda cirka 532 600 flygresor enkel väg och den sammanlagda transportsträckan var 521 336 000 kilometer, vilket motsvarar 13 000 resor jorden runt. Av dessa flygresor utgjorde andelen utlandsresor 32 procent, men 65 procent av den samlade transportsträckan.
Sedan 2007 klimatkompenseras de norska departementsanställdas internationella flygresor, vilket baserat på reseaktiviteten 2008 och ett kvotpris på 200 norska kronor per ton koldioxid motsvarar 8,82 miljoner norska kronor per år. På detta tillkommer naturligtvis kostnaden för flygbiljetterna.
Rapporten visar att investeringar i och användande av videokonferensutrustning skulle betala sig redan under det första året, bara genom insparade resekostnader. I rapporten konstateras också att just ett minskat behov av resande är det mest effektiva sättet att minska utsläppen av klimatpåverkande gas såsom koldioxid. Om en av fem flygresor för norska statsanställda ersätts med videokonferenser kan det spara 14 600 ton koldioxidutsläpp per år. För varje procent tjänsteresor i EU som ersätts med fjärrmöten skulle man enligt rapporten kunna reducera utsläppen med cirka en miljon ton koldioxid per år. En minskning med 20 procent skulle ge minskade utsläpp med 22 miljoner ton per år.
Rimligen borde ett liknande scenario gälla i Sverige. Att minska resandet är att föregå med gott exempel i den internationella klimatdebatten. Framför allt flygresor innebär stora mängder klimatpåverkande utsläpp. Genom att minska antalet resor skulle staten kunna minska koldioxidutsläppen, minska de direkta kostnaderna och dessutom spara tid, och såväl ge mer tid för andra arbetsuppgifter som möjligheter till fritid, att umgås med familj osv.
En svensk utredning skulle kunna ge ett konkret underlag till statsförvaltning och myndigheter vad gäller besparingar och klimatpåverkan, vilket torde uppmuntra minskat flygande och ökad användning av videokonferenser. Riksdagen bör därför tillkännage som sin mening att en utredning bör tillsättas för att utreda hur videokonferenser kan minska resandet inom myndigheter och statsförvaltning, och hur negativ miljöpåverkan därmed kan minimeras.