Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för en översyn av utbildningen och forskningen inom det ekonomiska området. 1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda behovet av att bredda kompetensen inom verksamheter som hanterar stora flöden av pengar, t.ex. bank-, fond- och försäkringsväsende.
1 Yrkande 1 hänvisat till UbU.
När problem konstateras i den offentliga sektorn understryks behovet av kompetensutveckling som ett självklart sätt att förbättra och kvalitetssäkra verksamheten. Exempel på det är lärarlyft och olika ledarskapsutbildningar. För att lösa olika samhällsproblem lyfts också behovet fram av tvärsektoriellt arbete och samarbete. Genom att ta tillvara olika kompetenser och förmågor som samarbetar förutsätts det innebära bättre kvalitet i verksamheten.
Många utanför finansvärlden förvånas idag över hur den globala finanskrisen kunde uppstå. Att så många ekonomer och styrelser av olika slag och dignitet inte kunde förutse den förestående finanskrisen och inte såg behovet av att ”bromsa” bedömer många som anmärkningsvärt. Därför bör utbildningen inom ekonomisfären liksom forskning ses över och reformeras.
Alltfler har reagerat mot den rådande girighetskulturen inom bank- och finansvärlden. Statsministrar och finansministrar i Sverige och i världen har börjat kräva åtgärder mot oansvarigt risktagande och utbetalningar av orimligt höga bonusar.
Redan efter finanskrisen på 90-talet fanns ”beteendevetare” som signalerade att det alltid föreligger en risk att det ”går över styr” om det endast är personer med ungefär samma utbildning och som dessutom är ”risktagare” till sin läggning som håller i rodret. Det behövs i högre grad även t.ex. jurister och folk med beteendevetenskaplig eller psykologisk utbildning för att kunna bromsa trender av risktagande som har stora konsekvenser såväl nationellt som globalt.