Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändringar i kreditupplysningslagen.
Enligt kreditupplysningslagen finns ingen restriktion mot att publicera uppgifter om ansökningar om betalningsförelägganden hos kronofogdemyndigheten, men detta gäller endast näringsidkare. En sådan restriktion finns i 7 § kreditupplysningslagen när det gäller fysiska personer som inte är näringsidkare. Jag anser att kreditupplysningslagen borde förändras så att kreditupplysning inte får innehålla uppgifter om andra betalningsförsummelser än sådana som har slagits fast genom en domstols eller en annan myndighets avgörande eller har lett till inledande av skuldsanering eller till betalningsinställelse, konkursansökan eller ackord.
Bluffakturor är ett allt större gissel för Sveriges företagare, och förutom risken att betala för varor och tjänster som man inte beställt finns även risken att hamna i kreditupplysningsföretagens register. Detta gäller även om man tillbakavisat de felaktiga betalningsföreläggandena.
Genom att lämna ut uppgifter om att en ansökan om betalningsföreläggande föreligger så ger man en felaktig bild av företaget som i vissa fall allvarligt kan skada företaget ekonomiskt. Därför är det av högsta vikt att reglerna om att inte lämna ut uppgifter angående betalningsföreläggande innan det har beslutats jämställs för privatpersoner och företag.