Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av åtgärder för att stimulera möjligheterna till närrekreation genom koloniträdgårdsverksamhet.
Även om det finns positiva effekter av marknadstänkandets ökade genomslag i samhällsutvecklingen har det också negativa konsekvenser för befolkningens välbefinnande. Till dessa hör fritidslivets kommersialisering, som har medfört att många av dem som har störst behov av rekreation på sin fritid inte längre har råd med sådant som var ekonomiskt tillgängligt för tidigare generationer av lågavlönade.
Ett exempel på detta är att en kolonistuga i ett attraktivt område utan utökat hembudsförfarande (som tillämpas i bl.a. Stockholm och Uppsala) nu kan kosta så mycket att ingen med låga inkomster kan köpa den. Det strider mot hela idén med koloniträdgårdsverksamheten.
Koloniträdgårdar har funnits i vårt land sedan slutet av 1800-talet. Syftet med att anlägga koloniområden har hela tiden varit att erbjuda goda rekreationsmöjligheter till låga kostnader och på nära avstånd från bostaden, så att alla som så önskar ska kunna skaffa en enkel kolonistuga och få möjlighet att odla nyttiga trädgårdsprodukter. Nu som då har samhället all anledning att medverka till att detta ska vara möjligt. Trädgårdsodlingen är till glädje för kolonisterna själva men har också positiva effekter på folkhälsan, stadsmiljön och den biologiska mångfalden. Ekologisk lokal produktion av livsmedel på kolonin kan också vara ett inslag i en klimatsmart livsstil. För den sociala gemenskapen över alla kulturgränser kan kolonilivet spela en viktig roll, lika väl som för sammanhållningen inom familjen och som kontaktyta för ensamstående.
I Göteborg planeras nu flera nya koloniområden för att göteborgarna ska ha råd att tillbringa fritiden i sin egen stad. I de nya koloniområdena ska kolonistugorna inte kunna bli hur dyra som helst utan vara ekonomiskt tillgängliga även för dem som inte har höga inkomster. Det är ett gott exempel på vad som kan göras med begränsade samhällsinsatser för att skapa meningsfull rekreation för stadsbefolkningen som också är samhällsnyttig i en rad olika avseenden.
På många andra håll i landet är det snarare så att koloniområden hotas av planer på annan markanvändning. Det tyder på att man i en del kommuner inte beaktar vilken tillgång koloniträdgårdarna är i stadsbygden och vad de betyder för kolonisterna själva och andra som vistas i staden.
Det finns därför behov av ett statligt initiativ för att fler kommuner ska anamma den syn på koloniträdgårdsverksamheten som Göteborgs stad har gett uttryck för. Ett sådant initiativ kan beröra en rad samhällsområden som koloniträdgårdsverksamheten har positiva effekter på. En möjlighet som bör prövas är att tillsätta en utredning eller interdepartemental arbetsgrupp med uppdrag att föreslå åtgärder för att stimulera kommunerna att öka möjligheterna till närrekreation i form av koloniträdgårdsverksamhet även för dem som inte är höginkomsttagare. Det bör också övervägas hur kolonister och andra fritidsodlare kan stimuleras till ökad ekologisk produktion av livsmedel, t.ex. genom förbättrad information och rådgivning i odlingsfrågor.