Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att vinsterna med avskaffandet av revisionsplikten för mindre företag inte ska ätas upp av ökade kostnader förknippade med exempelvis bokföringskontroller.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör gynna konkurrenskraften genom att lägga gränsvärdet för undantag från revisionsplikten på EU:s maximivärde.
Regeringen har tillsatt en utredning för avskaffande av revisionsplikten. Utredningen lämnade sitt förslag till regeringen 3 april 2008. Utredningen (2008:32) kom bl.a. fram till följande:
I dag har alla aktiebolag skyldighet att ha en kvalificerad revisor. Utredningen föreslår att bara knappt 4 procent av aktiebolagen ska ha revisionsplikt. Detta innebär i stort sett en återgång till den ordning som gällde före år 1988.
I dag är revisorn skyldig att granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Utredningen föreslår att förvaltningsrevisionen avskaffas.
I dag är revisorn skyldig att granska hur revisionsklienten fullgjort sin skyldighet att betala skatt och om det förekommit brott i revisionsklientens verksamhet. I förekommande fall ska revisorn anmärka på eller anmäla missförhållanden. Utredningen föreslår att dessa bestämmelser upphävs.
I dag väljs en revisor för en period av fyra år. Utredningen föreslår att mandattiden kortas till ett år.
I dag måste det finnas bestämmelser om revision i bolagsordningen. Utredningen föreslår att revisorn ska kunna väljas av bolagsstämma utan stöd i bolagsordningen och att de gamla bolagsordningsbestämmelserna om revision ska upphöra att gälla utan att bolagsstämman behöver fatta beslut om detta.
Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2010 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som börjar närmast efter den 30 juni 2010.
Utredningens förslag beräknas leda till att företagens kostnader för revision minskar med 5,8 miljarder kronor om året.
Förslaget beräknas hamna på riksdagens bord under mars 2010 och de nya bestämmelserna beräknas sedan träda i kraft den 1 juli 2010.
Vi anser att utredningens huvudinriktning är bra. Sverige är tillsammans med Malta det enda landet i Europa som fortfarande har kvar den allmänna revisionsplikten för alla aktiebolag. Att minska kostnaderna och minimera onödig byråkrati är ett viktigt steg för att få fart på företagandet i Sverige. Ett starkt näringsliv är en nödvändighet för att Sverige ska stå starkt i framtiden och klara den internationella konkurrensen. I grund och botten är det företag som skapar tillväxt, välfärd och sysselsättning – inte det offentliga.
Förslaget har dock rest ett antal farhågor. Det finns en risk att de positiva effekterna, som föreslås i utredningen, äts upp av att nya typer av bokföringskontroller införs. Ges exempelvis Skatteverket nya befogenheter att på kort varsel slå ned på företag, kan det innebära att näringsidkare inte törs göra sig av med sin revisor, vilket i sin tur skulle leda till att byråkratin och kostnaderna kvarstår. Därtill kommer arbetsbördan på Skatteverket att öka om de ska göra fler bokföringskontroller på arbetsplatser.
Ett annat frågetecken gäller vilka företag som ska omfattas av revisionsplikten. I utredningsförslaget sätts det lägsta tänkbara gränsvärdet som överhuvudtaget kan övervägas till:
balansomslutning 1,5 miljoner kronor
nettoomsättning 3 miljoner kronor
antal anställda 3.
Det finns stora problem förknippade med så låga gränsvärden. Aktiebolag på gränsen till revisionsplikt kan komma att avstå från att anställa en fjärde löntagare eller öka omsättningen över 3 miljoner kronor för att inte drabbas av kostnader för en revision. Detta vore olyckligt. Svenska företag har redan idag en konkurrensmässig nackdel i förhållande till företag i bl.a. Storbritannien, Tyskland och Nederländerna genom att de svenska företagen tvingas ha en mera kostnadskrävande redovisning och revision. Detta underläge skulle förvärras om Sverige väljer lägre gränsvärden för revisionsplikten än vad som används i andra starka industrinationer inom EU.
På grund av de konkurrensnackdelar som ett lågt gränsvärde för med sig, föreslår utredningen att företag som ligger under åtminstone två av EU-direktivens maximivärden ska undantas revisionsplikten, nämligen företag med:
balansomslutning 41,5 miljoner kronor
nettoomsättning 83 miljoner kronor
antal anställda 50.
Utvecklingen inom EU går mot att allt fler länder väljer EU:s maximivärden för undantag från revisionsplikten. För att öka Sveriges konkurrenskraft bör Sverige också lägga sig på EU:s maximivärden för undantag från revisionsplikten.