Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rätt till juridiskt ombud i samband med tvister och skadereglering enligt patientskadelagen.
Idag täcker inte försäkringsbolagen kostnader för juridiskt ombud eller utredningskostnader i samband med skadereglering enligt patientskadelagen. En del försäkringsbolag täcker heller inte ombudskostnaderna när den skadade vill få saken prövad i Patientskadenämnden. Den rådande ordningen är att det i praktiken är svårt, i många fall näst intill omöjligt, för en patient att få sin sak prövad. Att en patient i teorin kan få sitt ärende prövat kostnadsfritt av en s.k. opartisk nämnd är inte samma sak som en rättssäker prövning.
Beviskraven är stora och ansvaret för att leda i bevis att skadan har orsakats av felaktig behandling åligger den målsägande. Kraven är mycket hårda på den som ska bevisa s.k. patientskada. Rättsförluster blir resultatet av att patienter i detta läge inte kan förfoga över ekonomi som täcker kostnader för att anlita juridisk och medicinsk expertis.
Framgång för den enskilde i ärenden som detta kräver förmåga att formulera ett skadeståndskrav, grunda det på en relevant medicinsk och juridisk analys samt kunna motivera detta inför handläggande nämnd alternativt skaderegleraren. Det är en närmast ogörlig uppgift för en lekman, särskilt då motparten förfogar över expertis i sammanhanget. För att den enskilde i denna situation ska kunna hävda sin rätt effektivt behöver den biträdas av expertis.
Dagens förhållande råder trots att privata och offentliga vårdgivare enligt patientskadelagen från 1997 är skyldiga att teckna patientförsäkring. För att kunna få ersättning ska, förutom att vården ska ha getts i Sverige, behandlingen bygga på följande förutsättningar: medicinsk åtgärd som kunnat utföras med annan teknik än den metod som användes och varigenom skadan kunnat undvikas, materialfel, felaktig diagnos, överföring av smittämnen som lett till infektion, olycksfall och felaktig medicinering.
När försäkringsbolagen inte täcker ombudskostnader blir intrycket av dagens regelverk splittrat.
I teorin går det att få sitt fall prövat. I praktiken har den skadelidande dock små möjligheter att få sina krav prövade på ett rättssäkert sätt utan hjälp av kunnigt ombud. Många med sviter efter felbehandlingar avstår från att strida för sin sak eftersom de är rädda för starkt negativa ekonomiska konsekvenser i form av ombudskostnader och utredningskostnader.
Ska patienterna nå framgång i mål om patientskada krävs det rättvisare spelregler. Därför måste lagstiftningen förändras så att försäkringsbolagen får täcka kostnaderna för juridiskt ombud vid personskadereglering och tvister enligt patientskadelagen.