Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om betänketid i äktenskapsbalken.
I äktenskapsbalken finns regler om betänketid vid ansökan om skilsmässa. De gäller dels i de fall då makarna har gemensamma hemmahörande barn, dels i de fall där makarna inte är överens om att gå skilda vägar. De undantag från betänketiden som finns gäller tvegifte och tvångsäktenskap.
Att äktenskapsbalken innehåller bestämmelser om betänketid är naturligt. En sådan betänketid är rimligtvis skapad för att i möjligaste mån skydda barn från uppslitande skilsmässoprocesser och ge makarna tid för reflektion. Bestämmelsen utgör också en markering av att äktenskapet är betydelsefullt.
Det kan emellertid finnas anledning att ifrågasätta om betänketiden bör finnas kvar i de fall där den ena parten dömts för brott mot den andra. I enlighet med dagens regler kan alltså en man eller, mer sällan, en hustru, som dömts för misshandel av sin maka eller make, tvinga fram en sex månader lång betänketid innan den som utsatts för misshandeln får ta ut skilsmässa. Detta är inte en rimlig ordning.
En tänkbar lösning skulle kunna vara att utöka möjligheterna till undantag från betänketiden. En sådan förändring skulle dels sända en tydlig signal om att samhället inte accepterar våld i nära relationer, dels innebära att människor inte riskerar att bli fast i nedbrytande och våldsamma relationer.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag om att undantag från betänketiden bör omfatta individer som utsatts för misshandel eller annan form av brottslighet av sin make eller maka.