Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett tillägg i namnlagen.
Allt fler personer erbjuds skyddsåtgärder på grund av hot, förföljelse eller annat. Den kraftfullaste åtgärden är att den hotade hos Patent- och registreringsverket kan ansöka om fingerat namn och personuppgifter. Endast då hotbilden är extrem tillåter samhället att en person gömmer sig bakom en ny identitet. En förutsättning är också att kvarskrivningsskyddet inte fungerat så att t.ex. boendeadressen flera gånger blivit röjd.
Namnlagen anger tydligt att det vid fingerat namn gäller ett namn som är nytt, och därigenom blir den hotades efternamn unikt. Om det finns särskilda skäl kan man ansöka om att ta sin mors eller fars förnamn med ändelsen -son
eller-dotter. I övrigt kan byte till ett efternamn som någon annan redan bär ske endast om det finns ”synnerliga skäl” som i varje enskilt fall prövas av PRV:s jurist.
När hotet är så allvarligt att namnbyte krävs borde det med automatik vara möjligt att också få välja fritt bland de vanligaste efternamnen. Skyddsbehovet talar för att detta bör göras till huvudregel för hotade kvinnor eftersom alternativet med ändelsen -dotter ofta ger ett lika spårbart efternamn då föräldrarnas förnamn som regel är känt.
Med en sådan ändring i namnlagen blir det svårare att spåra den som lever under hot, eftersom namnet inte väcker uppmärksamhet. Den hotade kan enklare försvinna i mängden av exempelvis Andersson eller Johansson istället för att bära ett efternamn som man är ensam om i hela landet. Våra tio vanligaste namn är namn som har sådan omfattning att de inte går att härleda till en särskild släkt, och ingen torde därför ha något emot en sådan namnreform som ökar tryggheten för den som lever under hot.