Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förebyggande åtgärder mot olyckor på arbetsplatser.
Den positiva utvecklingen som Sverige haft på arbetsmiljöområdet har bromsats upp genom en rad åtgärder. Nedläggning av Arbetslivsinstitutet, minskade anslag till Arbetsmiljöverket och försämrade ekonomiska möjligheter för utbildning har försämrat det förebyggande arbetet.
Antalet arbetsplatsolyckor och olycksfall med dödlig utgång är fortfarande väldigt höga i Sverige, och allvarliga olyckor och olyckstillbud sker varje dag. Men tillbud som anmäls som arbetsmiljöbrott leder dock sällan till åtal. Enligt Brottsförebyggande rådet leder endast 20 procent av anmälda arbetsmiljöbrott till straffpåföljd.
Arbetsmiljöverket, som har till uppgift att kontrollera att arbetsmiljölagen följs, gör ofta egna utredningar och anmäler arbetsmiljöbrott till åklagare. Trots att verket har expertkunskap läggs över 80 procent av förundersökningar till åklagaren från verkets Stockholmsdistrikt ner. Det är också stora skillnader mellan polisdistrikten om både rutiner och organisation när det gäller arbetsmiljöbrott. Det är inte acceptabelt.
Ansvaret för att utreda allvarliga arbetsskador vilar på arbetsgivarna, åklagare, polis och Arbetsmiljöverket. LO har i flera år haft regelbundna möten med företrädare för polis, åklagare och Arbetsmiljöverket för att få till stånd en bättre tillämpning av arbetsmiljölagen men tyvärr går arbetet långsamt. Det räcker inte med att polis och åklagare förstår och sympatiserar med problembilden, det måste också till konkreta åtgärder för att vända den negativa utvecklingen. Arbetsplatsolyckor kan inte mötas med minskade resurser.
Idag är kunskapen om arbetsmiljöbrott dålig hos polisen. Fler poliser måste ha obligatorisk utbildning i dessa frågor. Regeringen och polisen måste dessutom prioritera arbetsmiljöbrotten. Det kan göras i regleringsbrev till polisen.