Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om arbetsmiljölagen.
Åtgärderna för att komma till rätta med höga ohälsotal handlar oftast om insatser som riktar sig mot socialförsäkringssystemen. Genom att strypa ekonomin i socialförsäkringarna och begränsa den enskildes ekonomiska förutsättningar ska ohälsotalen minska. Mindre insatser görs för att se på vilka strukturella åtgärder som behövs för att komma åt problemen. Vad som behövs är bland annat ett bra, tydligt och effektivt förebyggande arbete på våra arbetsplatser där arbetsmiljölagen fungerar som ett bra verktyg. Men i många stycken stämmer inte arbetsmiljölagen överens med andra lagar på arbetsmarknaden, eftersom den är offentligrättslig. Vid till exempel påföljder vid arbetsplatsolyckor är detta förhållande bra. Men när det gäller lagens delar om förebyggande arbete blir det offentligrättsliga perspektivet helt fel.
Rättstillämpningen på svensk arbetsmarknad bygger på att de kollektivavtalsbärande parterna hittar förhandlingslösningar, och där någon part brutit mot avtal eller lag, regleras skadeståndsansvaret utifrån en civilrättslig process, ytterst Arbetsdomstolen. Denna förhandlingsprocess har lett till en väl utvecklad praxis i anställningsskyddsfrågor och i medbestämmandefrågor. För att driva fram praxis utifrån arbetsmiljölagen måste man gå vägen över polisanmälan, åtal och domstolsprocess.
För att göra arbetsmiljölagen till ett mer användbart verktyg för att förebygga ohälsa i arbetslivet, bör arbetet se över.