Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att ta till vara äldres erfarenheter på arbetsmarknaden.
I många sammanhang talas det om att vi måste arbeta längre upp i åren för att kunna finansiera den generella välfärden. Den nuvarande borgerliga regeringen uppmanar också pensionärer att, som enda möjlighet för att få ta del av de sänkta skatterna, fortsätta arbeta efter uppnådd pensionsålder. Men om man i dag, efter fyllda 65 år, känner att man skulle orka arbeta lite längre och vänder sig till arbetsförmedlingen för att be om hjälp så blir det kalla handen. Det är naturligtvis rimligt att om samhället propagerar för att vi skall arbeta längre upp i åren så borde man samtidigt ställa upp med den hjälp som den enskilde behöver. Det är ur samhällets perspektiv av stort intresse att i arbetslivet kunna ta till vara den kompetens och erfarenhet som äldre besitter. Arbetsgivare bör också kunna anpassa arbetet och arbetsmiljön till den äldre arbetskraftens förutsättningar både upp till pensionsåldern och även därefter för dem som så önskar. Speciellt viktigt blir det att ta till vara äldres vilja att arbeta när, enligt alla bedömare, utbudet av arbetskraft, på grund av stora pensionsavgångar, i en framtid kommer att krympa. En annan aspekt av frågan är att med den nya diskrimineringslagstiftningen som förbjuder åldersdiskriminering i arbetslivet så måste vi ställa oss frågan om det ens är lagligt att helt utestänga äldre från arbetsförmedlingens service.