Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om undantaget i turordningsreglerna och om kollektivavtal.
Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, som innebär att den som är sist anställd är den som får sluta först vid uppsägningar om parterna inte avtalat annat, är till för att säkerställa att uppsägningar sker på saklig grund. De hindrar arbetsgivare från att säga upp människor på godtyckliga grunder. Avsikten är att de anställda inte ska kunna bli uppsagda för att de exempelvis är fackligt aktiva, blir sjuka, för att de väntar barn eller av andra skäl som inte kan motiveras sakligt.
Vidare är det viktigt att slå vakt om kollektivavtalet. Mest handlar det om att ingen ska konkurrera ut den andra genom att erbjuda en arbetsgivare att jobba för sämre lön eller utan övertidsersättning. Kollektivavtalen innebär därför att allt kan förbättras men inget får försämras.
Det finns möjligheter för arbetsgivare och fack att komma överens om undantag från turordningsreglerna, som gör att arbetsgivare kan behålla nyckelpersoner och nödvändig kompetens. Avgörande är att arbetsgivaren vid neddragningar inte ensam kan bestämma vilka som ska vara kvar och vilka som ska sägas upp.
Den rätt som införts för företag med färre än tio anställda att undanta två personer från turordningsreglerna innebär att anställda på små företag i praktiken inte längre omfattas av skyddet mot godtyckliga uppsägningar. Möjligheten till undantagen kan missbrukas av arbetsgivare som vill göra sig av med anställda utan att det finns saklig grund för uppsägning. Möjligheten till undantag från turordningsreglerna bör därför tas bort.